ÌÇĐÄÍűÒł°æ

17 december 2021

Åtta LiU-forskare och två gästprofessorer tilldelas anslag från Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning, 2021. Anslagen går till bland annat forskning om diabetes typ 1, psykisk ohälsa och risk för framtida fetma hos barn.

Det är stiftelsens andra utdelning från den rekordstora donationen på 130 miljoner kronor, från 2019. Donationen är en av de största från privatpersoner till ett universitet i Sverige, och den största någonsin till forskning vid Linköpings universitet. I år delar stiftelsen ut drygt 8 miljoner kronor till forskning inom viktiga områden, bland annat diabetes typ 1, och psykisk ohälsa samt riskfaktorer för fetma och framtida hjärtsjukdomar tidigt i livet.

”Vi är oerhört glada att återigen kunna dela ut medel till angelägna och aktuella projekt inom barnmedicin. Donationen bakom Joanna Cocozzas stiftelse ger en enorm förstärkning av möjligheterna att bedriva forskning inom detta viktiga ämnesområde”, säger professor Johan D. Söderholm, stiftelsens ordförande.

– Jag är glad över att kunna hedra min systers minne genom att stödja barnmedicinsk forskning", säger Simon Cocozza, styrelseledamot i stiftelsen.

2021 års projektanslag tilldelas

Karin Åkesson: ”Hur påverkas behandlingsresultat vid typ-1 diabetes med början i barndomen av; komorbiditet, socioekonomiska faktorer och kliniska faktorer”

Rosaura Casas Projekt: “Characteristics of slow and rapid progression to diabetes in multiple islet autoantibody positive individuals”

Marie Löf: "FUNKID: A prospective study on early life risk factors for obesity and cardiovascular disease markers in 9.5- year-old children".

Gunilla Sydsjö: “Psykosocial hälsa och anpassning vid 20 års ålder. En longitudinell studie om barndomsfaktorers betydelse (gen-miljötrauma) för utveckling av psykisk ohälsa och psykosocial anpassning”.

Marie Larsson: “Taking control of the antiviral defense system to dampen the pathogenicity of the respiratory syncytial virus to improve the virus specific immunity”

Evalotte Mörelius: “An early intervention to support parent-infant interaction in the neonatal intensive care unit: A randomized controlled study”

Ulf Samuelsson: “Brain tumors in children: Clinical Applications of Novel Magnetic Resonance Biomarkers”

Karel Duchen: “Long term symptoms in children after Covid-19 infection”.

2022 års anslag till externa gästprofessurer tilldelas

Barnafrid – Nationellt centrum för kunskap om våld mot barn – under ledning av centrumchefen professor Laura Korhonen, till följande gästprofessorer:

Cindy W. Christian, professor vid Perelman School of Medicine, University of Pennsylvania. Hon är en framstående expert inom "Child Abuse Pediatrics" med lång erfarenhet av undervisning, forskning och utvecklingsarbete kring ämnet våld mot barn.

Robert S. Kahn, professor i pediatrik och verkställande ledare för den strategiska planen för Community Health vid Cincinnati Children's Hospital Medical Center. Han har mer än 20 års erfarenhet inom området för samhälls- och befolkningshälsa och hans forskningsintressen är befolkningens hälsa, skillnader i barns hälsa och att bygga omfattande nätverk av stöd för att öka barns hälsa och utveckling.

Mer om anslagstagare och deras projekt

Kontakt

Relaterat innehåll

Organisation

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.