– Vi är otroligt glada och stolta över att vi fått den här möjligheten i konkurrens med alla de stora universiteten i världen. Det betyder väldigt mycket för oss, det är ett stort steg för forskningen och på sikt även för våra patienter, säger Anders Persson, professor i medicinsk bildvetenskap och föreståndare för CMIV.
Tillverkare av den nya DT-skannern, eller i dagligt tal datortomografen, är tyska Siemens vars ledning och vetenskapliga råd är de som beslutat placera datortomografen just på Linköpings universitet. Den nya skannern är unik i sitt slag, det är en prototyp som endast finns i tre exemplar, den ska användas för forskning och kommer inte heller att kommersialiseras i den här versionen.
– Det här är en helt ny teknik som testats under flera år på Mayo-kliniken i Rochester, Minnesota, USA. Där kommer det att installeras ännu en skanner med den nya tekniken och vi har ett omfattande forskningssamarbete med dem, säger Anders Persson.
20 års forskning
I dagens datortomograf skickas röntgenstrålar ut i solfjäderformade knippen och detektorer fångar in den studsande strålningen. Skannern snurrar fyra varv per sekund och bilderna läggs sedan samman pixel för pixel till tredimensionella bilder av organ och vävnader. Men tekniken sätter gränser för hur hög upplösningen kan bli.– Med dagens konventionella teknik får vi en upplösning på som mest 0,35 mm inom avgränsade delar av kroppen. Det räcker inte när vi vill titta på exempelvis väggarna i hjärtats kranskärl, säger Anders Persson.
Forskning för att hitta en teknik som klarar högre upplösning har pågått i 20 års tid. Den nya skannern på CMIV har en fotonräknare som mäter energin i varje enskild röntgenfoton och det är den första i världen som installeras på en klinik med diagnostisk verksamhet.
Hög upplösning och låg stråldos
– Vi kan mäta energin i varje enskild partikel, de betyder att vi kan mäta spektrat i olika vävnader och kan se vilka grundämnen som finns där. Vi får en mycket hög upplösning med en extremt låg stråldos, vilket i hög grad bidrar till patientnyttan. Inom några år hoppas vi även kunna använda maskinen rutinmässigt i den dagliga kliniska verksamheten, säger Anders Persson.
Hur bra den nya skannern är ska forskarna nu ta reda på, projekt väntar med studier av ledband, kranskärl i hjärtan, osteoporos i skelett, leverförändringar, för undersökningar av bukspottkörteln, hjärnan, hörselben och många andra angelägna områden. Det mesta i samarbete med Mayo-kliniken.
I vintras tilldelades också professor Kajsa Uvdal, i samarbete med bland andra Anders Persson, närmare 18 miljoner från Vetenskapsrådet för ett projekt kring kroppsegna kontrastmedel, ett tvärvetenskapligt projekt som ska bedrivas med hjälp av den nya skannern.
