ÌÇĐÄÍűÒł°æ

08 september 2025

Vad får två människor att lämna sina hemländer, inte en utan två gånger, för samma svenska universitet? Manuel Fernández Santana från Spanien och Carole Chappuis från Schweiz är tillbaka på Linköpings universitet - först som okända magisterstudenter, nu som erfarna doktorander vid IBL och forskargruppen TekNaD. Bakom deras beslut att återvända finns berättelser om det svenska utbildningssystemet och viljan att byta riktning för att hitta sitt syfte.

En man och en kvinna stĂ„r i en korridor framför en gul vĂ€gg med inramad konst. BĂ„da ler mot kameran. Mannen, med mörkt hĂ„r, skĂ€gg och glasögon, har en keffiyeh över axlarna. Kvinnan, med blont hĂ„r uppsatt i en knut, lutar sig mot ett trĂ€räcke och har pĂ„ sig en mörk blus med ett fĂ€rgglatt blommönster. Fotograf: Laurie Kinney

Från olika håll – mot samma mål

Manuel Fernández Santana från Spanien och Carole Chappuis från Schweiz hade aldrig träffats innan de började magisterprogrammet* Outdoor and Sustainability ÌÇĐÄÍűÒł°æ vid Linköpings universitet. Deras berättelser handlar om nyfikenhet, modet att byta riktning och viljan att förstå hur utbildning kan bidra till en mer hållbar värld.

Båda kommer från läraryrket, men vägen till LiU såg olika ut. Manuel fick sin första smak av svensk utbildning under en Erasmusperiod, följt av en termin i Uppsala som gav honom en helt ny syn på natur och lärande. Pandemin satte stopp för planerna på att återvända direkt, men efter ett år som lärare sökte han till magisterprogrammet* i Linköping.

Jag visste att jag ville tillbaka till Sverige och utveckla mina färdigheter som pedagog, och ta vara på de mångkulturella och inspirerande möjligheter som jag visste fanns här.

Carole arbetade som lärare i Schweiz och kombinerade klassrumsundervisning med att handleda lärarstudenter och utbilda kollegor i utomhuspedagogik. Under arbetet insåg hon hur mycket hon uppskattade att diskutera undervisningsteori och se hur den mötte verkligheten i klassrummet.

Jag tyckte mycket om att undervisa och vägleda lärarstudenter. Vi diskuterade ofta olika sätt att undervisa och hur teorier och den faktiska undervisningen hänger ihop när de mötte eleverna i klassrummet.

En kvinna med ett leende pÄ lÀpparna sitter i en soffa och hÄller upp tvÄ böcker. En av böckerna har titeln
Carole Chappuis den tidigare studenten som nu doktorerar vid LiU visar sin forskning.Fotograf: Laurie Kinney

När hon började leta vidareutbildningar upptäckte hon att LiU var ett av få universitet i Europa som erbjöd en master i ämnet. Att hon redan trivdes i Sverige och slapp betala studieavgifter gjorde valet enkelt.

En utbildning som förändrade perspektiv

För båda blev magisterprogrammet* en formativ tid. Manuel beskriver det som en period som förändrade hans världsbild i grunden, särskilt genom diskussioner om hållbarhet och lärarens roll i samhällsförändring.

Magisterprogrammet* var en period som öppnade mina ögon för världen.

Carole minns det som en tid av inspiration och återhämtning. –Det här året med masterstudier kändes som en frisk fläkt, med livsförändrande upplevelser och möten som jag kommer att minnas för alltid. Hon lyfter också fram den avslappnade relationen mellan studenter och lärare som en av de viktigaste faktorerna för att hon kände sig trygg i studierna, trots att hon läste på ett främmande språk.

Den första fikan satte verkligen tonen. Lärarna är väldigt trevliga och vill bygga en enkel relation, utan krångel och formaliteter. Det är en avslappnad atmosfär som gör att man kan lyckas.

Steget in i forskningen

Efter examen tog de steget till doktorandstudier på olika sätt. Manuel bestämde sig när han arbetade på en gymnasieskola i Gränna och såg hur hållbarhetsfrågor ofta behandlades utan tydlig struktur.

Ett portrÀtt i halvfigur av en man med mörkt hÄr, skÀgg och glasögon. Han sitter vid ett trÀbord och tittar pÄ sin bÀrbara dator. Han Àr klÀdd i en svart t-shirt och en svartvit keffiyeh. PÄ hans vÀnstra arm syns en liten tatuering.
Manuel Fernández Santana den tidigare studenten som nu doktorerar vid LiU.Fotograf: Laurie Kinney

–Min erfarenhet från den skolan ledde till en tydlig idé: jag ville forska mer om hållbarhetsutbildning, särskilt hur lärare utbildas för att ta sig an dessa utmaningar.

Hans forskning handlar nu om hur känslor kan stärka beteendeförändring i lärarutbildningen i naturvetenskap, ofta med hjälp av interaktiva metoder i samarbete med Visualiseringscenter i Norrköping. Carole visste redan efter första terminen på magisterprogrammet* att hon ville forska. Hon gick direkt vidare till en doktorandplats där hon undersöker hur lärare genomför initiativ för att bevara biologisk mångfald i undervisningen. –Jag är intresserad av att diskutera hur sådana praktiker kan utvecklas i skolans kontext för att stödja en mer hållbar framtid. Jag är också nyfiken på utbildningens roll i den gröna omställningen.

Att växa som forskare

Att börja forska innebar att formulera rätt frågor, något som båda beskriver som en utmaning. Manuel framhåller hur han ständigt måste ompröva sitt arbete och sina perspektiv.

En av de största utmaningarna som doktorand är att hantera frågor som får mig att hela tiden granska mitt arbete och min syn på världen, samtidigt som jag försöker definiera mig som forskare och samhällsmedborgare.

Carole lyfter handledarnas stöd som avgörande. Hon har också hunnit skriva sin första vetenskapliga artikel tillsammans med sin handledare Karin Stolpe.

Jag upplever att mina handledare verkligen vill hjälpa mig att utveckla min egen potential och mina idéer, vilket är en riktig gåva för en doktorand.

Mer än en examen

För Manuel och Carole blev magisterprogrammet mer än en utbildning. Det var en tid för reflektion, ett sätt att upptäcka nya perspektiv och ett tillfälle att bygga relationer över kulturella och geografiska gränser. Det var också startpunkten för en forskarbana där båda hoppas att deras arbete ska bidra till en mer hållbar framtid.

* Magisterprogrammet kommer fr.o.m. hösten 2026 att bli ett masterprogram.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett metallföremÄl.

Roboten som ska ge räddningstjänsten övertaget

Hur bygger man en robot som kan arbeta där människor inte kan? Sex studentgrupper vid Linköpings universitet utvecklade tillsammans Helios 3.0 – en brandrobot som kan ge räddningstjänsten stöd i riskfyllda miljöer.

En nÀrbild av en man som bÀr glasögon.

David Engblom prisas för forskning om hjärnan och sjukdomskänsla

David Engblom, professor i neurobiologi, blir årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om hjärnans roll i att vi mår dåligt vid olika sjukdomstillstånd.

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.