ÌÇĐÄÍűÒł°æ

30 mars 2021

Nyfiken och driven av ny kunskap och nya metoder som leder forskningen framåt. Nu tar Tina Neset över rodret för Centrum för klimatpolitisk forskning. ”Vi har flera nya och spännande projekt på gång.”

Fotograf: David Brohede

Tina Neset är biträdande professor på tema Miljöförändring vid Linköpings universitet och har varit knuten till forskargruppen på CSPR sedan 2008.

– Det känns spännande att ta ledarrollen. En utmaning och en väldigt rolig uppgift. Centrum för klimatpolitisk forskning (CSPR) är en dynamisk forskningsmiljö som fyller en viktig funktion inom klimatforskningen både nationellt och internationellt, säger hon.

Tina Neset är nyfiken och drivs av ny kunskap, och att hitta nya metoder som leder forskningen framåt.

– Jag blir inspirerad av att arbeta tillsammans med andra forskare med bakgrund inom andra forskningsområden men också av samverkan med medborgare och samhällsaktörer med olika perspektiv på de samhällsutmaningar vi står inför.

Klimatförändringar och global matsäkerhet

Tina Neset disputerade i tema Vatten i natur och samhälle vid Linköpings universitet. Hon är geograf som arbetat både med naturresurshantering och global matsäkerhet. Sedan flera år tillbaka har forskning om klimatvisualisering samt klimatsårbarhet och anpassning stått i fokus.

I sitt senaste forskningsprojekt ”AI4ClimateAdaptation” hoppas hon och forskargruppen kunna bidra till vidareutveckling av varningssystem för att öka samhällets förmåga att agera. Arbetet sker i tätt samarbete med forskare vid Medie- och Informationsteknik, SMHI och Länsstyrelsen i Östergötland.

– Det handlar om att utforska potentialen i att kombinera AI-baserad bildbehandling och textanalys med vädervarningssystem, berättar Neset.

Unik forsknings och samverkansplattform

Tina Neset ser CSPR som en unik forsknings- och samverkansplattform som för ihop många olika forskningskompetenser men också klimatforskare med samhällsaktörer.

– Samverkan med myndigheter och andra samhällsaktörer är viktigt och jag vill gärna öppna upp för fler forskningssamarbeten. Jag är speciellt glad över vår nya externa expertgrupp, CSPR Council, som kommer att stärka upp med nya insikter och idéer, säger Tina Neset.

Hon hoppas också att CSPR ska fortsätta locka till sig forskare från andra forskningsmiljöer.

– Ett bra forum är vår populära seminarieserie. Här diskuterar vi aktuell klimatpolitik och klimatforskning samt hur till exempel olika forskningsmetodiker kan mötas.

Flera nya projekt på gång

Ett trettiotal forskare är knutna till CSPR. Forskningen är tvärvetenskaplig och indelad i fem olika forskningsområden: omställning, visualisering, kommunikation och beslutsstöd, meningsskapande och kultur samt nettonegativa utsläpp. Publiceringstakten är hög och forskargruppen är duktiga på att hitta finansiärer som vill stötta arbetet genom forskningsanslag.

– Det går bra för CSPR men samtidigt gäller det att blicka framåt och utveckla nya forskningsområden. Vi har flera nya och spännande projekt på gång. Forskning inom rättvis omställning, klimatsårbarhet för jordbruks- och skogssektorn, klimatanpassning inom urban planering, politiska mobilisering på sociala medier för att nämna några. Dessutom pågår flera nya projekt om nettonegativa utsläpp och handeln med utsläppsrättigheter, berättar Tina Neset.

– Att nå de internationella klimatmålen och säkra samhället mot kommande klimatförändringar kommer att kräva nya angreppssätt, kunskaper, samt internationellt och sektorsövergripande samarbeten. Det är här vi vill bidra genom vår forskning och forskningssamarbeten.

Norrköpings Beslutsarena Foto David Brohede

Kontakt

Forskning vid CSPR

ÖversvĂ€mning.

AI4ClimateAdaptation

AI4ClimateAdaptation utforskar kapaciteten för AI-baserad bildbehandling och textanalys för att bidra till att utvärdera precisionen av det nationella systemet för konsekvensbaserade vädervarningar samt bidra till vidareutveckling av systemet.

MĂ€nniskor vid en industri vid Oulu i Finland.

ÌÇĐÄÍűÒł°æ Negative Emission Technologies LUNETs

Allt fler klimatmål förutsätter nettonegativa utsläpp av koldioxid. Här studeras metoderna bioenergy with carbon capture and storage (BECCS) och biokol i Norden och Tanzania.

Virtuella världar: digital teknik i styrning av klimat och biologisk mångfald

Virtuella världar undersöker digitala teknikers roll i styrning av frågor om klimatförändringar och biologisk mångfald. Programmet granskar hur tekniken kan förbättra miljöstyrning och inkludera lokal kunskap för hållbar utveckling.

Norrköpings Beslutsarena

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett metallföremÄl.

Roboten som ska ge räddningstjänsten övertaget

Hur bygger man en robot som kan arbeta där människor inte kan? Sex studentgrupper vid Linköpings universitet utvecklade tillsammans Helios 3.0 – en brandrobot som kan ge räddningstjänsten stöd i riskfyllda miljöer.

En nÀrbild av en man som bÀr glasögon.

David Engblom prisas för forskning om hjärnan och sjukdomskänsla

David Engblom, professor i neurobiologi, blir årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om hjärnans roll i att vi mår dåligt vid olika sjukdomstillstånd.

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.