ÌÇÐÄÍøÒ³°æ

18 maj 2026

Hur ska doktorander och handledare förhålla sig till generativ AI i utbildning och forskning? Vilket ansvar ligger på individen och vilket på lärosätet? Frågorna diskuterades i en ny seminarieserie om AI-användning inom forskarutbildning.

En kvinna med glasögon lutar sig mot en vägg. Fotograf: Charlotte Perhammar
– Det viktigaste just nu är kanske inte att ha alla svar, utan att vi faktiskt har de här samtalen, på alla nivåer i organisationen, säger Karin Axelsson, prorektor vid Linköpings universitet.

Inom forskarutbildningen väcker generativ AI särskilda frågor, bland annat om metod, transparens, ansvar och etik. Enligt prorektor Karin Axelsson är öppna diskussioner centrala, både inom forskningsmiljöer och i relationen mellan doktorand och handledare.

Seminariet, Finding the way, markerade starten på en universitetsövergripande dialog om hur generativ AI kan användas ansvarsfullt, transparent och ändamålsenligt. Seminarieserien är en del av LiU:s handlingsplan för AI-säkrad utbildning, som omfattar såväl kompetensutveckling som pedagogisk utveckling på alla nivåer. Ett centralt begrepp i sammanhanget är AI‑litteracitet, förmågan att förstå, använda och kritiskt förhålla sig till AI‑verktyg i olika sammanhang.

– Vi behöver öka AI‑litteraciteten hos både lärare, doktorander och handledare. Samtidigt måste vi se över hur utbildning och examination utformas, så att studenter får rätt kunskaper för ett framtida arbetsliv, säger Karin Axelsson.

En kvinna som står framför en växt.
– Vi vill skapa forum för att diskutera användningen av generativ AI, säger Katherine Harrison, universitetslektor och docent vid Institutionen för Tema.

Intresset var stort när doktorander, handledare och ledning samlades för att diskutera både möjligheter och utmaningar. Katherine Harrison organiserar seminarieserien.

– Många efterlyser riktlinjer och en väg framåt. Det här seminariet är ett svar på de samtalen, säger hon.

Policy byggd på tillit

Vid seminariet deltog Eva Åkesson, professor i kemisk fysik och senior rådgivare, samt Rachel Forsyth, pedagogisk utvecklare, båda från Lunds universitet. De delade med sig av arbetet med att ta fram en universitetsgemensam policy för generativ AI.

– Det finns en stark önskan om tydliga regler, men det här är en komplex fråga. Vi kan inte lösa den enbart med detaljerade föreskrifter, säger Eva Åkesson.

I stället valde Lunds universitet att formulera en policy baserad på principer. En central utgångspunkt är tillit.

– Vi måste börja med att säga: vi litar på er. Om studenter och medarbetare känner att de måste dölja hur de använder AI, då har vi skapat fel kultur.

Policyn betonar också transparens och ansvar. Den som använder generativ AI är alltid ansvarig för resultatet, oavsett om det gäller text, kod eller annat innehåll.

I arbetet med policyn intervjuade Lunds universitet även alumner, vilket gav en viktig nulägesbild av hur generativ AI används i olika branscher och vilka kompetenser som efterfrågas i arbetslivet. Användningen skiljde sig mycket mellan olika arbetsplatser, vissa hade strikta regler och egna verktyg, andra saknade riktlinjer helt. Många beskrev att de själva fått lära sig använda AI genom eget utforskande.

Fokus på samtal – inte kontroll

Ett återkommande tema under seminariet var vikten av dialog snarare än kontroll. Rachel Forsyth varnade för att göra lärare till AI‑kontrollanter.

– Vi tror inte att det går att på ett tillförlitligt sätt avgöra om något är skapat med AI. Och vi riskerar att skada tilliten mellan lärare och student om vi fastnar i det tänkandet, säger hon.

I stället bör fokus ligga på vad studenter förväntas lära sig och i vilka sammanhang det spelar roll om AI används eller inte.

Seminariet berörde också generativ AI:s energianvändning och miljöpåverkan. Här är kunskapsläget fortfarande begränsat, men enligt föreläsarna är det viktigt att inkludera perspektivet i diskussionen. I Lunds policy lyfts därför hållbarhet fram som en princip, där såväl energianvändning som bredare hållbarhetsaspekter ska vägas in i hur tekniken används. Frågan är också något som seminarieserien kommer lyfta mer. Torsdagen den 19 november ordnar Katherine Harrison ett seminarium om hållbarhetsfrågor i relation till användning av generativ AI, där Dr Ana Valdivia från Oxford Internet Institute deltar.

Både LiU och Lunds universitet betonar att arbetet med generativ AI är en pågående process. Policydokument och riktlinjer är bara en start och det är i samtalen och i den dagliga verksamheten som förhållningssätten formas. Seminarieserien fortsätter under året och ger fler tillfällen till diskussion.

– Det handlar inte om att hitta ett enda rätt svar, utan om att kunna göra informerade och ansvarsfulla val i en snabbt föränderlig verklighet, säger Karin Axelsson.

På seminarieseriens webbsida finns information om höstens seminarier, möjlighet att anmäla sig till en mejllista och att föreslå teman för framtida arrangemang.

Kontakt och mer information om seminarieserien

Mer om AI vid LiU 

Relaterade nyheter

Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En närbild av en metallstruktur med många ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon står framför en röd vägg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.