Vid screening för förmaksflimmer läggs tummarna mot en handhållen EKG-apparat, som mäter hjärtats aktivitet. Foto JOHAN ADELGREN – Den stora vinsten med screeningen är att man får information som kan användas för att minska individens risk att drabbas av stroke och på det sättet kan förlänga antalet levnadsår med god livskvalitet, säger Emma Svennberg, specialistläkare i kardiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare anknuten till Karolinska Institutet.
I dag har inget land ett systematiskt program för screening för förmaksflimmer. Forskarna bakom den aktuella studien, som publiceras i tidskriften European Heart Journal, har räknat på kostnadseffektiviteten av screening för förmaksflimmer hos personer i åldern 75–76 år och anser att det finns starka skäl att införa ett sådant screeningprogram.Lars-Åke Levin. Foto Magnus Johansson
Skulle kunna spara pengar
– Våra hälsoekonomiska beräkningar visar att screening till och med är en kostnadsbesparande intervention. Alltså: inte nog med att screeningen räddar liv och förebygger stroke, utan den sparar dessutom pengar för sjukvården om den införs, säger Lars-Åke Levin, professor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård och föreståndare för Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi vid Linköpings universitet.
En del personer som har förmaksflimmer känner av det, men det är vanligt att ha tillståndet utan att märka det. Vid förmaksflimmer rör sig delar av hjärtat, förmaken, mycket snabbt och det leder till att hjärtats pumpförmåga blir sämre. Då kan blodet levra sig inne i hjärtat. Levrat blod kan sedan färdas från hjärtat upp till hjärnan och orsaka en blodpropp, eller stroke.
Risken för stroke är fem gånger högre för dem som har förmaksflimmer. Men det finns effektiv blodförtunnande behandling som kan förhindra att blodproppar bildas. Med screening kan vården hitta individer med förmaksflimmer, som inte har några symptom av sin sjukdom, och erbjuda dem blodförtunnande behandling som minskar risken för stroke.
Tidigare hälsoekonomiska utvärderingar som gjorts av förmaksflimmerscreening har byggt på data från litteraturen och en del antaganden. Den aktuella studien skiljer sig från dessa eftersom analysen baseras på data från den kliniska studien STROKESTOP, vars resultat publicerades i The Lancet år 2021 och som letts från Karolinska Institutet. STROKESTOP är den största kliniska studien i världen om förmaksflimmerscreening, där nära 30 000 personer i åldern 75–76 år fördelades slumpmässigt i två grupper. Den ena gruppen erbjöds att delta i screeningen, medan den andra gruppen var jämförelsegrupp. Förmaksflimmer som upptäcktes under mätningen behandlades med blodförtunnande behandling.Emma Svennberg, forskare anknuten till Karolinska Institutet. Foto Ulf Sirborn
Enkel screening
– Screeningen är en väldigt enkel intervention. I princip lägger man tummarna på en handhållen EKG-apparat, som mäter hjärtats aktivitet, och gör så två gånger om dagen i två veckor, säger Emma Svennberg.
I den hälsoekonomiska analysen har forskarna tagit hänsyn till att en del som bjuds in till screeningen avstår från att komma.
– De som kommer till screeningen är i regel friskare än de som inte deltar. Trots det blir screeningen kostnadsbesparande enligt vår studie. Jag hoppas att beslutsfattare och sjukvården tar till sig detta. Det är en av våra svåraste sjukdomar som kan förebyggas på det här sättet, säger Lars-Åke Levin.
Studien har finansierats med stöd av bland annat Hjärt-Lungfonden och Stockholm Läns Landsting.
Artikeln: , Emma Svennberg, Johan Lyth, Lars Bernfort et al, (2022), Eur Heart J, publicerad online den 9 november 2022, DOI: https://doi.org/10.1093/eurheartj/ehac547
