Duo bjöd pÄ intressanta föredrag
Uppskattad underhÄllning med skönsÄng
KvÀllen avslutades med underhÄllning av MedSex, lÀkarprogrammets festeri vid LiU. Efter att ha bjudit pÄ stÀmsÄng, taktfast komp och gitarrspel fick de stora applÄder för sitt studentikosa upptrÀdande. Lions forskningsfond mot folksjukdomar - beviljade ansökningar 2023
Postdocs 200 000 kronor per Är i tvÄ Är, totalt 400 000 kronor
Xueli Zhang
Att bedöma prognos vid tjocktarmscancer med hjÀlp av artificiell intelligens (AI)
Tjocktarmscancer Àr en av de vanligaste cancerformerna i Sverige och en ledande orsak till cancerrelaterade dödsfall. Trots de senaste framstegen inom screening och behandling Àr prognosen fortfarande dÄlig. Att hitta prognostiska verktyg för patienter med tjocktarmscancer har varit i fokus de senaste Ären. Digital patomik och genomik Àr tvÄ nya omrÄden som visar stor potential att bli sÄdana verktyg. Digital patomik innebÀr anvÀndning av digitala bilder för att analysera tumörvÀvnad och identifiera mönster som kan förutsÀga sjukdomsförlopp. Genomik innebÀr studier av genetisk information och pÄvisandet av mutationer som har samband med sjukdomsförlopp.
I den aktuella studien planerar vi att testa ett nytt tillvÀgagÄngssÀtt som kombinerar digital patomik och genomik för att identifiera prognostiska verktyg hos patienter med tjocktarmscancer. DÀrmed kan vi fÄ en mer omfattande förstÄelse för sjukdomsförloppet vilket i sin tur kan leda till förbÀttrade behandlingsresultat. Vi har tvÄ delmÄl: först konstrueras en AI-modell för bedömning av vÀvnadssnitt frÄn tumör och identifiering av prognostiska bildmarkörer; dÀrefter kombineras detta med genomikdata för att söka en förklaring till den biologiska grunden för AI-baserade bildmarkörer.
Jelmer Westra
Avancerad diagnostik av hjÀrtats kranskÀrl hos patienter med bröstsmÀrta
VÄrt mÄl Àr att förbÀttra precisionen i diagnostik av kranskÀrlssjukdom genom att:
1) sÀkerstÀlla om ny undersökningsmetod med högupplöst skiktröntgen (CT) mer tillförlitligt kan pÄvisa sjukdom i hjÀrtats kranskÀrl
2) utveckla en modell som med hjÀlp av CT kan identifiera individer med lÄg risk för allvarlig kranskÀrlssjukdom bland dem som söker för akut bröstsmÀrta och dÀrmed undvika fortsatta onödiga riskfyllda ingrepp.
HjÀrt-kÀrlsjukdom Àr den vanligaste dödsorsaken i Sverige och vÀstvÀrlden. CT av hjÀrtats kranskÀrl rekommenderas för utredning av patienter med bröstsmÀrta och lÄg-mÄttlig risk för kranskÀrlsjukdom. Den lÄga upplösningen i konventionella CT-bilder försvÄrar dock detaljerad bedömning av de kranskÀrl som innehÄller mycket kalk. Nyare CT-teknik med högre upplösning har potential att minska denna begrÀnsning.
I den aktuella studien kommer vi att undersöka den diagnostiska precisionen av högupplöst CT hos patienter som genomgÄtt sedvanlig invasiv kranskÀrlsröntgen (vilket innebÀr kateter som förs in i blodkÀrlen). Dessutom kommer vi att undersöka om det gÄr att skapa en statistisk riskmodell som kan förutsÀga sannolikheten för att patienten inte har allvarlig kranskÀrlssjukdom trots akut bröstsmÀrta. Dessa projekt har potential att mer trÀffsÀkert identifiera 1) de individer som har allvarlig kranskÀrlssjukdom och dÀrmed kan ges preventiv behandling som minskar risk för hjÀrtinfarkt och 2) de individer med bröstsmÀrta som har lÄg risk för kranskÀrlssjukdom och dÀrmed kan slippa en kostsam och mer komplicerad invasiv kranskÀrlsröntgen
Priscila Batista Da Rosa
Nervcellers roll för emotionella och kognitiva symtom vid inflammation
MÄnga sjukdomar Àr inflammatoriska eller har en inflammatorisk komponent. Vid dessa sjukdomar upplever patienterna ofta allmÀnna sjukdomssymtom som orsakar försÀmrad livskvalitet. Mycket tyder pÄ att inflammatorisk signalering Àr en orsak till det depressiva stÀmningslÀge som Àr associerat med "klassiska" inflammatoriska sjukdomar. Det bidrar förmodligen ocksÄ till emotionella och kognitiva symtom vid bÄde neurodegenerativa och psykiatriska sjukdomar, bland annat depression. De molekylÀra och cellulÀra hÀndelser som ger upphov till inflammatoriska signalering och inflammatoriska symtom Àr i de flesta fall inte kÀnda. Dock vet vi att mikroglia, de dominerande immuncellerna i centrala nervsystemet, högst sannolikt Àr inblandade.
För att undersöka hur aktivering av mikroglia pÄverkar affektiva funktioner har vi skapat modeller dÀr vi med en hög grad av precision aktiverar mikroglia med genetiska tekniker. Tidigare data frÄn vÄr grupp har visat att aktivering av mikroglia ger upphov till negativa kÀnslor. Vi planerar nu att fortsÀtta pÄ detta forskningsspÄr genom att undersöka följande viktiga frÄgor:
1) Hur aktiveras mikroglia av systemisk inflammation, dvs inflammation som drabbar hela kroppen?
2) Vilka symtom vid systemisk inflammation involverar aktivering av mikroglia?
Sammanfattningsvis kan vÄra resultat leda till ny behandling inriktad pÄ inflammatoriska störningar vid negativ sinnesstÀmning och nedsatt kognition.
Sara Puente Marin
Samband mellan miljöfaktorer och utveckling av autoimmuna sjukdomar
Autoimmuna sjukdomar Àr kroniska sjukdomar som drabbar miljontals mÀnniskor vÀrlden över. Dessa sjukdomar beror pÄ produktion av autoantikroppar som riktar sig mot kroppens egna vÀvnader och organ och leder till skador. Nyligen genomförda studier har visat att cirka 10 % av befolkningen kan lida av autoimmun sjukdom. Miljöfaktorer, sÄsom exponering för tungmetaller, har visat sig utlösa autoimmunitet hos genetiskt kÀnsliga mÀnniskor men Àven gnagare. DÀrför Àr immunreaktion som orsakas av tungmetaller hos gnagare en vÀrdefull modell för studier av autoimmuna sjukdomar.
Detta projekt ska studera miljöinducerad autoimmunitet hos möss med olika genetisk bakgrund. Vi studerar en viss typ av autoantikroppar som Àr karakteristiska för vanliga autoimmuna sjukdomar, sÄsom systemisk lupus erythematosus, systemisk skleros och reumatoid artrit. Dessa autoantikroppar kan uppmÀtas i kroppen flera Är före klinisk diagnos och spelar en viktig roll för uppkomsten av sjukdom. Tidigt pÄvisande av dessa autoantikroppar kan vara nyckeln till förebyggande behandling av autoimmuna sjukdomar. Problemet Àr att autoantikropparna inte Àr mÀtbara hos alla individer, troligen pÄ grund av genetiska skillnader. Detta Àr en utmaning bÄde vad gÀller diagnos och behandling. Med hjÀlp av musmodellen fÄr vi möjlighet att identifiera olika typer av miljöinducerade autoantikroppar i relation till genetisk bakgrund. Resultaten kan sedan kan anvÀndas för diagnostik hos mÀnniska.
Doktorander 70.000 kronor vid ett tillfÀlle
Johannes Gubat
Nya möjligheter till behandling av cancer
Cancer Àr en förödande sjukdom. Framsteg i forskningen har lett till en anmÀrkningsvÀrd ökning av överlevnad för patienter. Dock lider mÄnga av de tuffa behandlingarna och ett stort antal patienter fÄr Äterfall. Det finns dÀrför ett stort behov av nya och sÀkrare behandlingar. Lovande lÀkemedelskandidater som framtrÀtt de senaste Ären Àr deubikvitinerande enzymer (DUBs). DUBs Àr en grupp av enzymer som reglerar nedbrytning och bildning av proteiner i cellen. De har effekter som gynnar cancercellers abnorma tillvÀxt.
I detta projekt gör vi en unik kartlÀggning för att identifiera hur olika DUBs samverkar för att gynna cancertillvÀxt. Vi ska genomföra avancerade statistiska analyser för att identifiera vilka DUBs som Àr mest lovande att rikta in sig pÄ för framtida cancerterapi. Vi ska dÀrefter bekrÀfta fynden i experimentella studier. Med kunskap om hur DUBs bidrar till cancer fÄr vi möjlighet att utveckla nya behandlingar.
Emilia Gauffin
Nya markörer i blodet för att bÀttre förutsÀga risk för hjÀrt-kÀrlsjukdom
HjÀrt-kÀrlsjukdom Àr den vanligaste dödsorsaken globalt. Vid diabetes ökar dessutom risken att drabbas av hjÀrt-kÀrlsjukdom. I detta projekt ska vi studera om proteiner i blodet som reglerar stress och vÀtskebalans har samband med hjÀrt-kÀrlsjukdom och diabetes. VÄr hypotes Àr att nÄgot eller nÄgra av dessa proteiner kan hjÀlpa oss att identifiera individer med hög risk för sjuklighet.
Vi kommer att anvÀnda oss av tre olika forskningsmaterial, benÀmnda ABBA, CARDIPP och LedIG. Detta möjliggör analys av proteinerna i olika faser av sjukdom. ABBA bestÄr av blodprover frÄn individer som sökt för akut pÄkommen bröstsmÀrta och/eller andnöd pÄ akutmottagningen pÄ Universitetssjukhuset i Linköping. CARDIPP bestÄr av blodprover frÄn patienter med typ 2 diabetes som följts i primÀrvÄrden under en lÀngre tid. Slutligen bestÄr LedIG av blodprover frÄn patienter med typ 1 diabetes som insamlats pÄ de nio sjukhusen i sydöstra sjukvÄrdsregionen.
MÄlet med projektet Àr att klargöra om vi med hjÀlp av dessa proteiner kan anpassa och rikta preventiva insatser och behandling till olika individer. I akutsjukvÄrden kan det till exempel innebÀra att lÀttare skilja mellan dem som behöver sjukhusvÄrd och dem som kan Äka hem. I öppenvÄrden kan det vara ett stöd för att rikta resurser och erbjuda prevention och behandling till dem med ökad risk för hjÀrt-kÀrlsjukdom.
Lovisa Johansson
Spridning i hjÀrnan av det skadliga proteinet beta-amyloid vid Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom Àr den vanligaste neurodegenerativa sjukdomen med över 50 miljoner mÀnniskor drabbade. De begrÀnsade behandlingsmöjligheterna för denna sjukdom beror frÀmst pÄ svÄrigheter i diagnostik och otillrÀcklig kunskap om underliggande sjukdomsmekanismer. De typiska minnesrelaterade symptomen vid Alzheimers sjukdom beror frÀmst pÄ förlust av hjÀrnans nervceller. Förlusten orsakas av en ansamling av det felveckade och skadliga proteinet beta-amyloid. Detta protein kan transporteras frÄn cell till cell och dÀrmed orsaka att sjukdomen sprids till andra delar av hjÀrnan.
Exakt hur denna spridning sker och hur vi kan stoppa den Àr fortfarande inte kartlagt. En möjlighet Àr att den sprids genom att beta-amyloid i hjÀrncellen paketeras i smÄ förpackningar som kallas exosomer. Dessa paket kan sedan med hjÀlp av ett skyddat hölje fÀrdas till andra hjÀrnceller. I detta projekt kommer jag att nÀrmare undersöka hur frisÀttningen av exosomer med beta-amyloid sker. Jag kommer att anvÀnda mig av fyra olika musmodeller samt tre olika cellodlingsmodeller. MÄlet Àr att hitta nya strategier för att minska spridningen av skadligt beta-amyloid i hjÀrnan och pÄ sÄ sÀtt bromsa sjukdomsförloppet.
Apostolos Sioutas
Metabola störningar och inflammation vid KOL
Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Ă€r en inflammatorisk sjukdomsprocess i luftvĂ€garna som fr a orsakas av rökning. Inflammationen i lungan sprider sig till hela kroppen och blir âsystemiskâ. Den stör energiomsĂ€ttningen och orsakar bland annat muskelförtvining. Vid stegrad inflammationsgrad ökar ocksĂ„ risken att KOL-sjukdomen förvĂ€rras - en ond cirkel uppstĂ„r.
I detta projekt fokuserar jag pÄ jÀrn och D-vitamin. Resultaten pekar pÄ att störd omsÀttning (metabolism) av jÀrn och D-vitamin har en betydande roll i den inflammatoriska processen vid KOL, bÄde lokalt i lungan och i övriga kroppen. Resultaten ökar vÄr förstÄelse för mekanismerna bakom KOL och hur sjukdomen pÄverkar hela kroppen.
Sara Hojjati
Individanpassad behandling vid multipel skleros
Multipel skleros (MS) hör till de vanligaste neurologiska sjukdomarna bland unga vuxna, med risk för utveckling av permanent funktionsnedsÀttning. Totalt i Sverige lever ca 20 000 personer med MS. MS kan i nulÀget inte botas men det finns flera bromsmediciner tillgÀngliga som minskar risk för sjukdomsaktivitet och funktionsnedsÀttning. Dock saknas kunskap om hur bromsmedicinering kan individanpassas och dÀrmed uppstÄr risk för bÄde över- och underbehandling. Detta innebÀr konkret att patienter riskerar att utsÀttas för farliga biverkningar av given behandling i onödan (överbehandling) eller riskerar en permanent funktionsnedsÀttning pÄ grund av ineffektiv behandling tidigt i sjukdomsförloppet (underbehandling).
Baserat pÄ vÄra preliminÀra data har vi en hypotes om att det finns avvikelser i den kemiska sammansÀttningen i vit hjÀrnsubstans tidigt hos MS-patienter som kan förutsÀga risk för framtida funktionsnedsÀttning. Dessa avvikelser kan inte upptÀckas med sedvanlig magnetkameraundersökning (MR) utan det krÀvs specialiserad MR, sÄ kallad MR-spektroskopi. Avvikelser i den kemiska sammansÀttningen i vit hjÀrnsubstans avspeglas sannolikt ocksÄ i ryggvÀtska och blod hos MS-patienterna. Detta kan sammantaget ge mycket bra förutsÀttningar att över tid följa förÀndringar vid MS och kunna anpassa behandlingen dÀrefter.
För att förstÄ sambandet mellan kemiska avvikelser i hjÀrnsubstansen och patientens sjukdomsförlopp kommer vi att anvÀnda metoder som maskininlÀrning och artificiell intelligens (AI). Genom att analysera stora mÀngder data kan dessa metoder hjÀlpa oss att se mönster som Àr svÄra att upptÀcka med vanliga statistiska metoder. VÄr forskningsgrupp har följt ett unikt patientmaterial om ca 150 MS-patienter och deras sjukdomsförlopp i upp mot 15 Ärs tid. Genom att kombinera uppföljning av kliniska data med resultat frÄn MR-spektroskopi och analyser av ryggvÀtska och blod Àr mÄlet att finna mönster som kan kopplas till olika kliniska lÄngtidsutfall - allt i syfte att öka kunskapen om sjukdomens förlopp och hur den enskilde MS-patienten bÀst kan behandlas.
Hady Shahin
Ny metod för att behandla svÄrlÀkta sÄr
SvÄrlÀkta sÄr orsakade av till exempel diabetes, trauma och brÀnnskador utgör ett stort problem i sjukvÄrden. Förutom svÄrt lidande medför det ocksÄ stora kostnader, cirka 2,5 miljarder SEK Ärligen vilket motsvarar 2-4% av den totala sjukvÄrdsbudgeten. Framsteg i sÄrbehandling handlar ofta om hudtransplantationer vilket dock kan innebÀra att nya svÄrlÀkta sÄr skapas i det donerade omrÄdet. Regenerativ terapi i form av celltransplantation och cellfria metoder erbjuder nya spÀnnande möjligheter till sÄrvÄrd. En cellfri behandling kan utgöras av mikroRNA (miRNA). Dessa molekyler kan agera som signaler mellan celler och aktivera eller tysta proteinsyntes.
MÄlet med den aktuella studien Àr att först utforska hur miRNA pÄverkar humana hudceller och stamceller. DÀrefter ska vi testa den sÄrlÀkande effekten av utvalda miRNA i en djurmodell. VÄrt mÄl Àr att identifiera en cellfri regenerativ metod som kan lÀgga grunden till ny behandling av svÄrlÀkta sÄr.
Zeid Mahmood
Inflammation och akut stress â en balansakt vid kranskĂ€rlsjukdom
Inflammation spelar en avgörande roll vid kranskÀrlssjukdom och risk för hjÀrtinfarkt. RutinmÀssigt mÀts inflammatoriska markörer i blodprover som samlats in i vila vilket dock riskerar att ge normala vÀrden och dÀrmed en missvisande bild. MÄnga patienter fÄr istÀllet en inflammation vid akut stress, bÄde vid mental stress och fysisk anstrÀngning. Inflammation ska normalt regleras av kortisol.
I detta projekt Àr syftet att göra en detaljerad kartlÀggning av immun- och kortisolsvar hos kranskÀrlssjuka patienter i samband med akut fysisk anstrÀngning. Hypotesen Àr att det inflammatoriska svaret Àr kopplat till en rubbad kortisolfrisÀttning men att detta kan pÄverkas över tid och möjligen Àven vara kopplat till fysisk aktivitet. Patienter som nyligen haft hjÀrtinfarkt fÄr genomgÄ cykeltest vid tvÄ tillfÀllen; 3-4 veckor efter utskrivning samt efter 3-6 mÄnader (dÄ de förvÀntas ha ökat sin fysiska aktivitet med hjÀlp av trÀningsprogram). Vid bÄda testerna tas blod- och salivprover före, direkt efter testet samt efter 30 minuter.
Vi mÀter inflammations- och kortisolsvar pÄ protein- och gennivÄ och relaterar detta till fysisk kondition, trÀningsgrad och psykologiska faktorer. Resultaten blir viktiga för framtida praktiserande av personaliserad medicin inom hjÀrtsjukvÄrden. Möjligen ska mer intensiv antiinflammatorisk behandling riktas mot den grupp som har kvarstÄende inflammation och/eller fÄr stressinducerad inflammation. Resultaten kan ocksÄ visa om fysisk trÀning har effekt pÄ inflammationen.
