Henrik Green. Foto Emma Busk Winquist
– När nya syntetiska droger börjar säljas har man ofta ingen aning om vare sig effekter eller dosering, säger Henrik Gréen, professor i forensiska vetenskaper vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet och forskare på Rättsmedicinalverket.
Nätdroger, ”designer drugs” eller ”legal highs” är nya substanser som har psykoaktiva egenskaper som påverkar hjärnan och kallas vetenskapligt för nya psykoaktiva substanser. Varje år kommer runt 50 nya droger in i Europa. I Sverige narkotikaklassas varje substans var för sig baserat på molekylens exakta kemiska struktur. Det tar därför tid innan de nya varianterna blir olagliga. Under tiden är de lätta att få tag på. Eftersom substanserna under en tid är lagliga att inneha, tror en del felaktigt att de är ofarliga.
Många obehagliga effekter
En grupp av nätdroger är de som efterliknar cannabis.
– De som använder cannabisliknande substanser är ute efter en euforisk känsla. Ibland får man den eftersökta effekten av drogen, men ofta får man också många oönskade effekter, som bland annat hallucinationer, illamående, rubbningar av hjärtrytmen och ångest, säger Henrik Gréen.
Myndigheter i flera länder har varnat för godis som innehåller syntetisk cannabis. Godiset varken smakar eller luktar annorlunda än vanligt godis. Förutom risken att barn äter av cannabisgodiset av misstag, kan styrkan på syntetiska cannabinoider dessutom variera väldigt mycket. Enligt Tullverket kan de vara upp till 100 gånger starkare än vanlig cannabis.Henrik Green. Foto Emma Busk Winquist
– Om man vet att godiset innehåller droger kanske man tar en eller två bitar för att få den effekt som man letar efter. Men barn slutar sällan efter någon enstaka bit, särskilt om de tror att det är vanligt godis, så det finns en risk att man överdoserar väldigt lätt när droger förpackas på det sättet, säger Henrik Gréen.
När Folkhälsomyndigheten utreder klassning av nya substanser behövs ett vetenskapligt underlag som beskriver hur en substans verkar. Tidigare har det saknats system för att screena nya nätdroger. Inom ramen för ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten, Rättsmedicinalverket och Linköpings universitet har forskare satt upp en metod för att snabbt kunna mäta effekten av nya substanser. I en artikel som publicerats i tidskriften Forensic Science International beskriver forskarna metoden och resultatet av analyser av 17 misstänkt psykoaktiva cannabisliknande nätdroger.
Har nätdrogen den avsedda effekten?
Avsikten med cannabisliknande substanser är att påverka hjärnan genom att binda till och aktivera en struktur på cellytan som kallas cannabinoidreceptor-1, CB1. Metoden som forskarna har utvecklat använder odlade celler som har cannabinoidreceptorn på cellytan. Forskarna tillsätter den aktuella substansen och mäter om, och hur mycket, receptorn aktiveras. Eftersom de mäter effekten vid åtta olika koncentrationer av substansen får de reda på hur stark effekten är i förhållande till dosen. När analysen är klar skickas informationen direkt till Folkhälsomyndigheten. En stor fördel med arbetssättet är att Folkhälsomyndigheten inte längre behöver vänta på att data om nya substanser publiceras i vetenskapliga publikationer.
Av de 17 undersökta substanserna visade sig 15 kunna aktivera cannabinoidreceptorn.
– Fjorton av substanserna som vi testade har snabbt blivit narkotikaklassificerade i Sverige. Det här är ett väldigt bra proaktivt samarbete som gör skillnad för arbetet mot narkotika och vi forskare är oerhört tacksamma för att vi får bidra till en effekt i samhället, säger Henrik Gréen. Foto Emma Busk Winquist
Metoden är snabb och relativt enkel att använda. Forskarna har vidareutvecklat metoden så att de även kan mäta effekter på de cellulära system som påverkas av substanser som liknar exempelvis amfetamin, kokain, heroin, morfin och fentanyl. Projektet mellan Folkhälsomyndigheten, Rättsmedicinalverket och Linköpings universitet har också lett till ett samarbete med European Monitoring Center for Drugs and Drug Addiction, EMCDDA, som också vill ha denna information för sina riskbedömningar.
Studien har finansierats av Folkhälsomyndigheten.
Artikeln: , Matilda Bäckberg, Svante Vikingsson, Joakim Strandberg, Sara Wall, Anna Åstrand, Hanna Karlsson, Mattias Persson, Robert Kronstrand och Henrik Green, (2023), Forensic Science International, publicerad online 13 april 2023, doi: 10.1016/j.forsciint.2023.111691
