ÌÇĐÄÍűÒł°æ

02 maj 2024

Forskare vid BKV har medverkat i en stor studie där ett internationellt forskarteam har visat att IgA-antikroppar i näsans slemhinna kan skydda mot infektion med sars-cov-2. Studien har gjorts på möss och letts av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten publicerades nyligen i tidskriften PNAS.

Dörr in till mikrobiologiskt sÀkerhetslaboratorium.
Forskningen bedrivs i mikrobiologiskt säkerhetslaboratorium med skyddsnivå 3 (av fyra möjliga skyddsnivåer).Fotograf: Thor Balkhed

Vaccinerna mot covid-19, som en stor del av befolkningen tagit, ger så kallat immunologiskt skydd. Denna typ av skydd minskar risken att bli svårt sjuk av en infektion, men skyddar inte mot infektion.

PortrÀtt av man i labbrock.
Lennart Svensson, professor vid Linköpings universitet.Fotograf: Thor Balkhed

– Många blandar ihop skydd mot infektion och skydd mot sjukdom. Det är väldigt svårt att åstadkomma skydd som hindrar virus eller bakterier att infektera oss. Det är den sortens skydd som gör att vi kan få flockimmunitet i samhället, så att ett visst virus inte lyckas sprida sig. Vi utvecklar inte flockimmunitet efter sars-cov-2-vaccination, säger Lennart Svensson, professor i virologi vid BKV.

En del grupper som är extra känsliga skulle kunna ha nytta av att skyddas från att över huvud taget infekteras av sars-cov-2. Det är sådant skydd mot infektion som forskare velat åstadkomma i ett stort forskningssamarbete mellan Sverige och Kina. Forskarna har utforskat ett nytt sätt att skydda särskilt sårbara individer, som personer med nedsatt immunförsvar eller äldre, mot olika varianter av viruset.

IgA-antikroppar först att möta viruset

Oftast när vi tänker på skydd mot infektioner menar vi antikroppar av IgG-typ, som finns i blodet. Men det finns fler sorter. IgA-antikroppar finns på alla slemhinnor, exempelvis i näsan och tarmarna. Där ingår de i kroppens första skydd mot virus och bakterier. Om skadliga mikroorganismer lyckas tränga sig förbi detta försvar och sprider sig via blodet kan IgG-antikroppar ta över försvaret.

I den aktuella studien har forskare omvandlat IgG-antikroppar till IgA-antikroppar som skulle kunna ges i form av nässpray. Men varför göra om en sorts antikroppar till en annan sort?

Jo, IgG-antikropparna finns i störst mängd. Det är därför lättast att hitta antikroppar av IgG-typ som kan känna igen sars-cov-2. Forskarna i studien började med att identifiera och rena fram sådana specifika IgG-antikroppar. Därefter omvandlade ett forskarteam vid Karolinska Institutet dem till IgA-antikroppar med genteknik.

Hindrade viruset att infektera

I studien testade Marie Hagbom och Lennart Svensson de syntetiska antikropparnas förmåga att förhindra sars-cov-2-infektion i celler. Antikropparnas skydd studerades även i möss, där de gavs via näsdroppar. Det visade sig att detta sätt att tillföra antikropparna både gav ett skydd mot infektion och ett terapeutiskt skydd.

PortrÀtt av kvinna i labbrock.
Marie Hagbom, docent vid Linköpings universitet.Fotograf: Thor Balkhed

– De viktigaste fynden i studien är att man har lyckats konstruera de här IgA-antikropparna från IgG-antikroppar och att IgA-antikropparna ger skydd mot sars-cov-2-infektion i en experimentell djurmodell. Det har inte gjorts förut. Eftersom de har framställts syntetiskt är det möjligt att göra sådana antikroppar i stor skala i ett laboratorium. Studien har öppnat en dörr inom forskningen att lära sig att med molekylärgenetiska metoder skapa antikroppar som skyddar mot infektion, säger Lennart Svensson.

Studien kan ses som ett första steg, och det kommer att ta många år innan det är möjligt att behandla människor med IgA-antikroppar på det sätt som forskarna utforskat i studien.

– En nässpray med IgA-antikroppar kanske kan fungera som skydd för vissa högriskindivider. Men vi behöver också förstå hur kroppens IgA-skydd fungerar, säger docent Marie Hagbom, även hon vid BKV.

Studien leddes av forskare vid Karolinska Institutet och har gjorts inom det europeiska forskningskonsortiet ATAC. Forskningen har finansierats av EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020, ett svenskt-kinesiskt anslag från vetenskapsråden (VR-NCSF-anslag) , Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Swiss National Science Foundation (BRIDGE). Några av forskarna har patent som gäller antikroppsbehandling.

Artikeln: , Harold Marcotte, Yunlong Cao, Fanglei Zuo, et al. PNAS. Publicerad online 9 januari 2024, doi: 10.1073/pnas.2315354120.



Kontakt

Tidigare nyheter

Mer om forskningsmiljön

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.