â Det hĂ€r Ă€r den första studien som undersöker det hĂ€r problemet, den första utvĂ€rderingen av den hĂ€r typen av politiska beslut. Den ifrĂ„gasĂ€tter hur vettigt det Ă€r av beslutsfattarna att genomföra sĂ„dana hĂ€r Ă„tgĂ€rder, sĂ€ger Eduardo Tapia, universitetslektor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet.
Malmö, TrollhÀttan, Stockholm, Linköping. NÀr nyheterna Äterkommande rapporterade om fall dÀr kommuner stÀngt skolor i försök att minska segregationen blev forskarna Selcan Mutgan och Eduardo Tapia vid Linköpings universitet fundersamma. Fanns det vetenskapligt stöd för att skolstÀngningar har den effekt som politikerna hoppas?
Simulering av skolstÀngning
För att undersöka det gjorde de datasimuleringar för var och en av de 249 grundskolor som fanns i Stockholm Är 2017. Hur skulle stÀngningen av en skola pÄverka elevsammansÀttningen pÄ de kvarvarande? Skulle segregationen i staden minska?
Vid simuleringen valde forskarna att ta hÀnsyn till:
- Storlek och elevsammansÀttning pÄ skolan som skulle stÀnga.
- SÀttet som elever sedan placeras ut pÄ nya skolor efter en stÀngning.
- ElevsammansÀttningen pÄ nÀrliggande skolor.
För att avgöra skolornas elevsammansÀttning delades alla Stockholms grundskoleelever upp i tvÄ grupper: de som hade minst en förÀlder född i Sverige (majoriteten) och de vars bÄda förÀldrar var födda utomlands (minoriteten). PÄ sÄ sÀtt fick man ett mÄtt pÄ segregationen för varje skola.
I simuleringen fördelades eleverna pÄ skolor inom en radie av tvÄ kilometer frÄn den som lagts ner. Detta eftersom huvudprincipen i Sverige Àr det fria skolvalet och data visar att elever och förÀldrar helst vÀljer en skola nÀra dÀr de bor och med elever som liknar dem sjÀlva. Den som inte gör nÄgot aktivt val placeras pÄ nÀrmaste kommunala skola.
Ingen minskad segregation
Avgörande för hur en skolstÀngning pÄverkar segregationen blir sÄledes hur sammansÀttningen av elever ser ut pÄ skolorna i nÀromrÄdet.
Resultatet av simuleringen visar att segregationen oftast inte minskar och i nÄgra scenarier tvÀrtom ökar.
Bara i ett fall uppnÄs mÄlet: om man stÀnger en stor skola dominerad av elever frÄn majoritetsbefolkningen.
Eduardo Tapia och Selcan Mutgan vill fortsĂ€tta att undersöka skolstĂ€ngningar genom datasimulering. â Och det kommer inte att hĂ€nda. Om en skola fungerar Ă€r det svĂ„rt att motivera en stĂ€ngning, sĂ€ger Selcan Mutgan som Ă€r postdoktor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
Haken Àr att det finns ett samband mellan skolsegregation och bostadssegregation. Om elever och förÀldrar inte kan vÀlja en skola med annan elevsammansÀttning i nÀromrÄdet kommer problemet med segregation sannolikt att kvarstÄ.
Som jÀmförelse prövade forskarna ocksÄ vad som hÀnder om eleverna i stÀllet placeras ut slumpvis pÄ skolor över hela staden. Det visade sig vara en nÄgot bÀttre metod för att minska segregationen.
Men Selcan Mutgan och Eduardo Tapia poÀngterar att deras datasimulering bara ger en ögonblicksbild. Den sÀger inget om effekterna av en skolstÀngning över tid, till exempel om elever som fördelats slumpvis i slutÀndan stannar kvar pÄ sin nya skola eller om majoritetselever vÀljer att byta skola nÀr det kommer fler minoritetselever. DÀrför planerar de att göra nya, utvidgade simuleringar.
Studien publiceras i Journal of Urban Affairs. Forskningen har finansierats av VetenskapsrÄdet och ForskningsrÄdet om HÀlsa, Arbetsliv och VÀlfÀrd.
Artikel: , Selcan Mutgan, Eduardo Tapia, Journal of Urban Affairs, publicerad online mars 2023, doi: 10.1080/07352166.2023.2177549
