ÌÇĐÄÍűÒł°æ

02 december 2025

I sin doktorsavhandling undersöker Caroline Blomma ett projekt inom Folktandvården Region Östergötland som syftar till att stärka barns munhälsa i socialt utsatta områden. Trots förebyggande insatser kvarstår dock skillnader visar forskningen. Genom intervjuer med vårdpersonal och mödrar lyfter Caroline Blomma perspektiv på hur insatser kan förbättras.

Framsida av avhandlingen Fotograf: Olivia Hugoo.
Caroline Blommas avhandling "In Pursuit of Good and Equal Health in Children".

Barn som lever under socialt utsatta förhållanden har större risk att drabbas av hål i tänderna jämfört med andra, även om tandhälsan i Sverige generellt sett är bra. Caroline Blomma har i sin avhandling ”In Pursuit of Good and Equal Oral Health in Children” undersökt ett kariesförebyggande program i Region Östergötland med syfte att minska skillnader i barns tandhälsa. I programmet samarbetade mödrahälsovården, barnhälsovården och tandvården, och insatser riktades redan under graviditetsstadiet.

I avhandlingen försöker jag identifiera viktiga aspekter att ta hänsyn till när insatser görs för att förbättra munhälsan hos barn i områden med låg socioekonomisk status, säger Caroline Blomma.

Starkt samband mellan karies och utsatthet över tid

I den första av fyra delstudier i avhandlingen undersöks sambandet mellan karies och ekonomisk utsatthet hos sexåringar mellan åren 2010-2019. Resultaten visar ett starkt samband mellan karies och utsatthet som består över tid. Den andra delstudien utvärderar Region Östergötlands program som riktade sig till i ett område med låg socioekonomisk status och hög andel barn med karies. I studien kunde man dock inte se någon förebyggande effekt av insatserna när barnen var sex år.

Resultatet visar hur barns munhälsa påverkas av deras sociala situation och hur svårt det kan vara att nå fram och stötta familjer med främjande och förebyggande insatser. Därför gick vi vidare med intervjuer för att djupare förstå och undersöka viktiga aspekter som kan påverka hur främjande och förebyggande insatser når dem de ska stötta, säger Caroline Blomma.

Caroline Blomma.Fotograf: Emma Busk Winquist
Caroline Blomma.

Personal och mödrars erfarenheter undersöks

I avhandlingens delstudie tre genomförs intervjuer med personal som deltagit i Region Östergötlands program. Slutsatser som dras av intervjuerna är att det är viktigt med en gemensam förståelse av munhälsans betydelse mellan de samarbetande verksamheterna, och vikten av att nå ut till familjer i utsatthet.

Tid var en viktig faktor. Även relevant kunskap - såsom munhälsans betydelse för kroppen, förståelse för de sociala utmaningar familjer har och risken för stigmatisering - var viktiga delar som kom fram genom intervjuerna, säger Caroline Blomma.

I den sista delstudien intervjuas mödrar som deltagit i Region Östergötlands program. Intervjuerna visar att synen på munhälsans betydelse och möjligheten att integrera aktiviteterna i vardagen och den sociala kontexten är centralt. Även vårdpersonalens möjlighet att överbrygga skillnader i språk, förståelse och kultur är viktiga.

För att nå fram till varandra är bemötandet jätteviktigt, för skapa tillit och ömsesidig förståelse. Barns munhälsa påverkas av ett komplext samspel av förutsättningar. Ojämlikheten i munhälsa hos barn är en utmaning samhället behöver möta tillsammans, säger Caroline Blomma.

Läs avhandlingen

Omslag för publikation 'In Pursuit of Good and Equal Oral Health in Children'
Caroline Blomma (2025)

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.