Covid-19-pandemin utgjorde en mycket ansträngd tid för svensk vård och omsorg, inte minst på äldreboenden runt om i landet. Forskare har genom intervjuer med 21 sjuksköterskor som arbetar på äldreboenden studerat deras prioriteringar under denna svåra tid.
– Det finns ett kunskapsgap gällande sjuksköterskors prioriteringar generellt. Sen var detta en speciell period med tydligt behov av ransonering. I det här landskapet ville vi undersöka hur sjuksköterskor prioriterar för de äldres välmående och hälsa, säger My Eklund Saksberg, doktorand knuten till Prioriteringscentrum vid Linköpings universitet och en av forskarna bakom studien.
I intervjumaterialet har forskarna identifierat det övergripande temat ”det är bara att göra” (just do it) utifrån sjuksköterskornas berättelser om att kämpa på under exceptionella omständigheter.
– Sjuksköterskorna beskriver att det bara var att jobba på många gånger eftersom behoven trängde på överallt. Vården ska utgå från en helhetssyn. Avvägningar kring de resurser som ges och de prioriteringar som görs syftar till att ge vård på lika villkor, och den med störst behov ska ges företräde. Men det var inte lätt att åstadkomma det under denna period, säger My Eklund Saksberg.
Sju områden av prioriterat arbete under covid-19
Inom temat ”det är bara att göra” beskriver forskarna sju kategorier av prioriterat arbete, bland annat kategorin ”att sträva efter överlevnad och omsorg om en värdig död” (striving for survival and caring about a dignified death).
– Det blev vardag att arbeta bland ökade dödsfall. Den palliativa vården var tydligt återkommande i intervjuerna, att ge en värdig vård i slutet av livet. De uppgifterna hade hög prioritet, säger My Eklund Saksberg.
En annan kategori handlade om “att varsamt bemöta närståendes förväntningar” (responding sensitively to relatives’ expectations).
– Det blev en anspänning av att närstående inte kunde komma till boendena. Sjuksköterskor ville hålla närstående informerade om vad som hände. Man jobbade mycket med telefonkontakter och att ha dialog med närstående utifrån deras tankar och önskemål om vårdens inriktning. Det blev prioriterat, säger My Eklund Saksberg.
Ytterligare en kategori handlade om ”att ta ledarskapet och att göra vad som krävs” (taking the lead an doing what is required). Sjuksköterskor beskrev att de ensamma behövde fatta svåra beslut och att avsaknaden av läkare medförde ett stort ansvar.
– Det fanns exempel på god samverkan och interprofessionellt arbete, team-arbete, men det fanns också exempel på att som sjuksköterska känna sig utelämnad. Att vara den som kan hälso- och sjukvårdslagen och det som ska göras. Men att sakna resurser eller förståelse från exempelvis ledning kunde bli problematiskt med tanke på bland annat etiska aspekter, säger My Eklund Saksberg.
De återstående fyra kategorier som forskarna beskriver i studien är:
- “Att rangorda vårdbehovet” (ranking the urgency of needed care)
- “Att svara upp mot olika aktörers inspel” (responding to input from different actors)
- “Att bekämpa smittspridningen på okonventionella sätt” (combating the spread of infection in unconventional ways)
- “Att följa de personcentrerade omvårdnads-idealen” (following the ideals of person-centered nursing)
Perspektiv för framtiden
Det som framkommer i intervjuerna menar My Eklund Saksberg belyser viktiga områden, bland annat om hur man kan skapa mer robusta strukturer för prioriteringar och samverkan. Sjuksköterskorna efterlyste mer ledningsstöd för prioriteringar. Det är enligt My Eklund Saksberg ett område som behöver utvecklas och förbättras inom den kommunala vården och omsorgen.
– Något man kan adressera utifrån den här studien är hur man kan jobba framöver så att allas kompetenser tas tillvara. Hur samverkan går till i integrerad hälso- och sjukvård, där gränssnitten är många och där etiska principer för prioriteringar gäller. Det måste man bygga upp och implementera i tider när resurserna är mer stabila, så att verksamheterna står mer robusta inför nya kriser och att de äldres hälsa och välbefinnande kan säkras på ett än mer hållbart sätt, säger My Eklund Saksberg.
Mer om forskningsprojektet
21 sjuksköterskor från sex olika kommuner intervjuades mellan februari-maj 2021. För att hjälpa sjuksköterskorna att minnas sina erfarenheter under covid-19-pandemin använde forskarna en metod kallad Critical incident technique. Läs studien nedan, som genomförts av forskare vid bland annat Linköpings universitet.
.
My Eklund Saksberg, Therése Bielsten, Suzanne Cahill, Tiny Jaarsma, Ann-Charlotte Nedlund, Lars Sandman, och Pier Jaarsma.
Nursing Ethics. 2024;0(0). doi:10.1177/09697330241226597
