Neonatala högriskbarn, barn som bland annat föds extremt för tidigt eller med medicinska komplikationer, genomgår ofta en autismscreening vid två års ålder med hjälp av formuläret M-CHAT. I den aktuella nationella studien har forskare vid LiU och KI för första gången analyserat hur väl testet fungerar för just denna riskgrupp. Studien omfattar 2178 barn födda i Sverige mellan 2013 och 2019 och jämför resultaten från M-CHAT med senare fastställda autismdiagnoser.
Resultaten visar att testet effektivt kan utesluta autism, men att en stor andel barn med autism ändå inte identifieras vid två års ålder. Sensitiviteten, det vill säga instrumentets förmåga att identifiera barn som senare diagnostiseras med autism, var 62 procent, medan specificiteten, förmågan att korrekt identifiera barn utan autism – uppgick till 91 procent. I studien fick 12 procent av barnen ett positivt M-CHAT-resultat, vilket innebär att screeningen visar på ökad risk för autism och att vidare utredning bör övervägas. 6 procent av samtliga inkluderade erhöll senare en autismdiagnos.
Behöver kompletteras med fler verktyg
– M-CHAT är förhållandevis tillförlitligt när det gäller att utesluta autism, men testet fångar inte upp alla barn som senare får diagnosen. I denna högriskpopulation är M-CHATs förmåga att upptäcka autism liknande som i en barngrupp på BVC. Men resultaten visar tydligt att fler verktyg behövs för att identifiera barn som behöver vidare utredning, säger Benjamin Lassebro, doktorand inom pediatrisk neurovetenskap, Enheten för unga överlevare (YoSU) vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV) på Linköpings universitet.
Högst risk och flest erhållna diagnoser
Barn födda extremt för tidigt hade både den högsta andelen positiva testresultat och den största andelen autismdiagnoser. Studien visar även att flickor fick färre positiva M-CHAT-resultat än pojkar samt att språkliga faktorer kan påverka testutfallet – specificiteten var högre i familjer som talade ett skandinaviskt språk i hemmet.
– Våra resultat tyder på att bland annat kön och hemspråk kan påverka M-CHATs träffsäkerhet. Det här är viktiga aspekter för vården att ta hänsyn till i arbetet med tidig identifiering av autism säger, Benjamin Lassebro, och får medhåll från Ulrika Ådén, Professor, Enheten för unga överlevare vid Institutionen för Biomedicinska och Kliniska Vetenskaper.
Syftet med att tidigt identifiera barn som har hög sannolikhet för autism är att kunna sätta in tidiga interventioner. Att tidigt sätta in stöd har visat sig ha större effekt, jämfört med interventioner som ges vid senare ålder. På lång sikt syftar tidig identifikation och intervention till att bland annat förebygga nedstämdhet och skolfrånvaro, vilket är överrepresenterat hos barn med autismdiagnos.
