Så vill aktörer att staten stödjer koldioxidlagring

11 maj 2021

Therese Ekstrand Amaya

För att Sverige ska kunna nå sina klimatmål siktar man på en teknik som kan fånga in och lagra koldioxid från biobränslen. Men hur tekniken ska bekostas är oklart. En ny rapport visar att aktörer inom området vill se ett statligt stöd som bygger på omvända auktioner. På så vis kan det bli lönsamt att investera i koldioxidlagring.

I Sverige finns det stora möjligheter att fånga in och lagra koldioxid, så kallad bio-CCS, vid biobränsleeldade kraftvärmeverk och pappersbruk. Utmaningen är att det är kostsamt och att företag i dagsläget inte tjänar något på det. Regeringen har därför gett Energimyndigheten i uppdrag att sjösätta ett statsfinansierat stödsystem för bio-CCS med start 2022.

I en rapport från Linköpings universitet och RISE presenteras hur olika aktörer (näringsliv, nationell förvaltning och politik) som berörs av bio-CCS ser på ett nytt stödsystem.

– Det finns en stark drivkraft hos olika aktörer vad gäller bio-CCS just nu, som ett stödsystem kan fånga upp. Men vissa saker behöver lösas. Exempelvis att anläggningar för koldioxidlagring kräver långsiktig finansiering, men i statsbudgeten saknas en tradition av att skriva kontrakt för långsiktiga stöd, säger Mathias Fridahl, universitetslektor vid Linköpings universitet och rapportens försteförfattare.

Rapporten visar att aktörerna vill att det statliga stödet ska bygga på så kallad omvänd auktion. Detta har också varit Energimyndighetens förslag. Omvänd auktion är, som namnet antyder, en slags omvänd budgivning, där företag anger hur mycket de vill ha betalt för att fånga in och lagra koldioxid från biobränslen. De lägsta buden vinner auktionen och får sedan en fast summa per ton avskild och lagrad koldioxid.

Bland företagen i rapporten finns det ett stort intresse att bygga anläggningar för bio-CCS och att delta i en auktion redan 2022. Det betyder att om stödsystemet sjösätts 2022, som regeringen föreslagit, skulle de första anläggningarna kunna vara i drift år 2025–2026.

Att låta företagen äga minusutsläppen kan sänka kostnaden för staten, men kan också påverka statens möjlighet att använda bio-CCS för att uppfylla svenska klimatmål

Rapporten visar också att företagen uppskattar att kostnaderna för bio-CCS blir mycket högre än vad tidigare studier visat. Företagen uppskattar kostnaden till mellan 1000 och 2000 kronor per ton koldioxid. Transport och lagring, som utgör en betydande del av totalkostnaden, bidrar dock till stor osäkerhet i kalkylerna.

Företagen är också intresserade av kompletterande intäktskällor från bio-CCS, exempelvis genom att sälja klimatkompensation.

Rapportförfattarna menar att resultaten pekar på några viktiga faktorer för hur stödsystemet bör utformas. Bland annat att en relativt stor auktion kan bli möjlig redan 2022 och en uppföljande 2026.

– Regeringen behöver också klargöra vem som äger utsläppsutrymmet, staten eller företagen. Att låta företagen äga minusutsläppen kan sänka kostnaden för staten, men kan också påverka statens möjlighet att använda bio-CCS för att uppfylla svenska klimatmål, säger Mathias Fridahl.

Rapporten presenterar resultat från pågående forskning. Fler intervjuer är planerade och analysen av materialet kommer att fördjupas inför publicering i en internationell, fackgranskad vetenskaplig tidskrift.

Rapporten har finansierats med stöd av Energimyndigheten.

Mer information

Detta är Bio-CCS:

(Bio Energy Carbon Capture and Storage)

När växter växer suger de upp koldioxid ur atmosfären genom fotosyntes och binder den i sin biomassa. Om biomassan sen förbränns återförs den bundna koldioxiden till atmosfären. Bio-CCS innebär att koldioxiden i stället fångas in och lagras i geologiska formationer, exempelvis i berggrunden under havsbotten.

Mathias Fridahl, Liv Lundberg (2021)

Relaterad forskning

Premisser för bioenergi med koldioxidavskiljning och -lagring

Klimatscenarierna för att begränsa den globala uppvärmningen till 2°C baseras på en storskalig användning av bioenergi med koldioxidavskiljning och -lagring (BECCS). Projektet kartlägger scenariernas socio-politiska förutsättningar.

Att manipulera klimatet 鈥� kunskapsläge och debatt

Med ökande utsläpp av växthusgaser rycker tankarna närmare om att manipulera jordens klimat i stor skala. Hur dessa mycket riskfyllda tekniker uppfattas och diskuteras undersöks i det forskningsprogrammet LUCE

Societal Transformations Lab

Med Societal Transformations Lab skapar vi en innovativ plattform för att forska om hur samhällen kan ställas om för att bli hållbara.

Senaste nytt från LiU

En grupp m盲nniskor som sitter vid ett bord framf枚r en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning f枚r att unders枚ka 枚gonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.

糖心网页版