ÌÇĐÄÍűÒł°æ

11 mars 2022

Källkritik och ”fake news” är ämnen som hamnat i fokus efter att både traditionella och sociala medier strömmat över av budskap från kriget i Ukraina. Men hur ska man kunna sålla ut vad som är äkta? Vi ställde frågan till forskaren Per-Anders Forstorp på Linköpings universitet inför källkritikens dag som inträffar 13 mars.

En man skriver pÄ dator. Fotograf: golubovy
Det är lätt att glömma att vara källkritisk när känslorna påverkas av sådant som sprids i medierna.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari har sociala medier fått en unik betydelse. Inte minst för att Ukrainas president regelbundet använder sociala medier för att kommunicera med omvärlden. I flera videoklipp på till exempel Twitter har han informerat om den humanitära katastrofen som kriget orsakar. Han har även vädjat till NATO och andra länder i Europa att hjälpa deras befolkning på olika sätt.

– Det är helt unikt att vi alla kan se detta, att han fortlöpande under kriget tilltalar oss i allmänhet, det engelska parlamentet, EU etcetera. Det har väl aldrig någonsin hänt förut, säger Per-Anders Forstorp, professor i kultur- och mediegestaltning vid institutionen för kultur och samhälle, Linköpings Universitet.

Även människor från civilsamhället i Ukraina fyller sociala medier med berättelser och bilder av bombade hus, skadade och flyende människor och det som uppges vara infångade ryska soldater.

Unik känsla av närvaro

Flödet med information i olika kanaler, har i kombination med att kriget är nära geografiskt, skapat en unik känsla av närvaro hos både allmänhet och myndighetspersoner som ser på händelserna utifrån, enligt Per-Anders Forstorp.

– Om man backar historien till när Irak-kriget ägde rum så tror jag att många kände att man aldrig hade känt en sådan stor närvaro av att uppleva ett krig. Men det vi upplever i dag är att det är fler av oss som har någon slags direktkontakt med det som händer. Och det är huvudsakligen genom sociala medier, men även genom vanliga medier.

När känslorna blir starka hos mottagarna för budskapen kan det bli svårare att vara källkritisk. Det finns alltid en risk att en del vittnesmål inte är riktiga vittnesmål, enligt Per-Anders Forstorp.

– Det kan vara nättroll och personer som är duktiga på att iscensätta vittnesmål.

Olika innehåll

Tonen och innehållet skiljer sig till stor del åt i de olika sociala mediekanalerna. Facebook till exempel har mer blivit en personlig plattform där användarna delar bilder på sådant som barn, mat, trädgård och husdjur. Twitter däremot, har för många blivit en arena för att i hög utsträckning skildra och diskutera politiska och kulturella händelser.

– Man blir påverkad av tempot i Twitter, det går väldigt fort. Det är ett väldigt litet utrymme och man kanske inte orkar läsa hela trådar även om det finns möjlighet att göra det. Det bygger naturligtvis mycket på känslor, slagord och starka och tillspetsade åsikter, säger Per-Anders Forstorp och tillägger:

– Det är ett livsvillkor för Twitter och är deras överlevnadssätt. I det här läget, när vi alla blir så djupt chockade och indignerade, så kanske även vi som är kritiskt rustade kan sätta källkritiken ur spel. Vi dras också med i det här känslomässiga informationsflödet.

Vad kan man säga generellt om källkritik?
– Det handlar om att beakta de källkritiska principerna som vi lär våra studenter och som även journalister lär sig. Det handlar om äkthet, oberoende, avstånd i tid, tendens, kompetens med mera. Den listan är bra att ha med sig. Om man ser något på Twitter som drar i väg med känslorna så kanske man behöver ta ett steg tillbaka, även om det kan kännas cynisk, och fundera på var informationen kommer ifrån och vem har skickat den.

Källkritik - bra frågor att komma ihåg

Per-Anders Forstorp, professor, tipsar:

När du ska granska material som sprids i medier kan följande frågor vara bra att ställa.

Vem har skrivit informationen?

NĂ€r och var skrivs den?

Var kommer den ifrÄn?

Varför skrivs informationen?

I vilket sammanhang Ă€r informationen publicerad? 

Är det nĂ„got som saknas?

Bygger det pÄ kÀnslor eller en viss tendens?

Vad finns det för kompetens bakom informationen?

Vad finns det för underliggande ideologi till det som publiceras och beskrivs?

Hur trovĂ€rdig Ă€r en webbsajt pĂ„ internet (mĂ„nga Ă€r bra pĂ„ att imitera befintliga webbsidor– men kolla stavningen i webbadressen och url-lĂ€nken).


Mer om medier och kommunikationsvetenskap på LiU

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.