ÌÇĐÄÍűÒł°æ

15 oktober 2024

Det pågående forskningsprojektet i Den långa resan undersöker hur resiliens kan stärkas hos barn och unga som tvingas utstå våld i samband med flykt.

Texten

VÄld innan, under och efter flykt kan bidra till utveckling av psykisk ohÀlsa, till exempel posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). MotstÄndskraften att klara av utmaningarna med en flykt och att kunna anpassa sig till nya förhÄllanden i ett nytt land kan kallas för resiliens.

Genom att genomföra workshops och intervjua barn och unga som har erfarenhet av flykt till Sverige samt yrkesverksamma som jobbar med personer pÄ flykt eller med migrationsrelaterade frÄgor, hoppas man bÀttre kunna förstÄ vad som pÄverkar en individs resiliens och hur det kan stÀrkas.

– Vi vill förbĂ€ttra förstĂ„elsen för resiliens, förstĂ„ vilka risk- och skyddsfaktorer som finns och vilka barn som kan behöva extra stöd för att mĂ„ bra, sĂ€ger Johan Andersson, doktorand pĂ„ Barnafrid.

Samskapandet Àr vÀrdefullt

Tre workshops har genomförts dÀr unga och professionella har bjudits in att tillsammans arbeta kring omrÄdet resiliens hos unga som flytt till Sverige. Syftet med workshoparna var att ta fram underlag för att skapa en intervjuguide som kommer att anvÀndas i studiens andra del.

– Samskapandet Ă€r viktigt och vĂ€rdefullt för att inkludera barn och unga i arbetet och det ger ocksĂ„ tvĂ„ olika perspektiv, och bĂ„da perspektiven Ă€r viktiga nĂ€r man tĂ€nker pĂ„ resiliens. BĂ„de de unga och de yrkesverksamma bidrar till ett inifrĂ„n-perspektiv och ett utifrĂ„n-perspektiv som Ă€r viktiga för att fĂ„ en större förstĂ„else, sĂ€ger Isabel Lindbom som Ă€r forskningskoordinator för Den lĂ„nga resan pĂ„ Barnafrid.

Eftersom Barnafrids uppdrag handlar om barn och unga Àr det bÄde viktigt och en stor fördel att inkludera dem i arbetet. DÀrför arbetar man aktivt med att inkludera barn och unga genom samskapande i forskningsprojekt och genom Barnafrids egna ungdomsrÄd. UngdomsrÄden Àr delaktiga i Barnafrids arbete och diskuterar aktuella och relevanta frÄgor och bidrar med deras synvinkel och perspektiv. Samskapandet med mÄlgruppen Àr ett sÀtt att inkludera mÄlgruppen i forskningsprocessen.

Studiens fortsÀttning

NÀsta steg i arbetet Àr att pÄbörja analysarbetet av det material som samlats in under workshoparna. Analysarbetet kommer att ligga till grund för framtagningen av intervjuguiden. I den andra delen av studien kommer gruppen att rekrytera unga mellan 15 och 25 Är med flyktingbakgrund för intervjuer om resiliens.

Kommande publikationer

UtifrÄn det sedan tidigare insamlade materialet i Den lÄnga resan skrivs nu ett antal artiklar dÀr man bland annat tittar pÄ förekomsten av psykisk ohÀlsa och vÄldsutsatthet.

Resiliensstudien Ă€r en förlĂ€ngning av Den lĂ„nga resan-projektet som startade 2017. Projektet Ă€r ett samarbete mellan Barnafrid, Flyktingmedicinskt Centrum, RĂ€dda Barnen, Flyktinggruppernas riksrĂ„d (FARR) och Åbo universitet, och finansieras av statliga medel frĂ„n FORTE och Joanna Cocozzas stiftelse. Forskningen pĂ„ materialet som samlas in i Den lĂ„nga resan Ă€r pĂ„gĂ„ende och Resiliensstudien berĂ€knas vara klar 2026.

Läs mer om projektet

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.