Forskarna har studerat blodprover frÄn tio personer som haft kvarvarande postcovidsymtom och jÀmfört med andra grupper.. Foto Thor Balkhed
MÄnga yttre faktorer kan pÄverka vilka av cellens alla gener som anvÀnds vid en viss tidpunkt. Att kroppen kan slÄ pÄ och stÀnga av gener bidrar till vÄr förmÄga att anpassa oss till olika förhÄllanden. Den hÀr regleringen av genanvÀndning kallas epigenetik.
En av regleringsmekanismerna innebÀr att en liten kemisk grupp, en metylgrupp, sÀtts pÄ och plockas bort frÄn dna-strÀngen. Minskad metylering av en gen kan vara ett tecken pÄ att den blir lÀttare för cellen att lÀsa av och anvÀnda, medan mycket metylering oftast innebÀr att genen inte anvÀnds. Forskarna i Maria Lerms forskargrupp vid Linköpings universitet har tidigare sett att det gÄr att utlÀsa pÄ dna om personer har blivit exponerade för tuberkulosbakterien genom att titta pÄ vissa epigenetiska förÀndringar.
Smak och lukt pÄverkade
I den aktuella studien, som publiceras i tidskriften Clinical Epigenetics, har forskare studerat blodprover frÄn tio personer som haft kvarvarande postcovidsymtom i mer Àn 12 veckor. De vanligaste symtomen var en kÀnsla av att inte fÄ tillrÀckligt med luft, hjÀrtklappning, muskelsvaghet och förlust av lukt och smak.Shumaila Sayyab har gjort analyserna av data för att hitta likheter och skillnader i det epigenetiska mönstret. Foto Thor Balkhed
Dessa jÀmfördes med tvÄ andra grupper: personer som haft covid-19 och tillfrisknat helt, och individer som inte haft covid-19 nÀr proverna togs. Forskarna mÀtte metyleringsmönstret pÄ 850 000 punkter i dna och anvÀnde sedan en algoritm som kan hitta likheter och skillnader i data. Det visade sig att de tre grupperna skilde sig Ät och hade distinkta metyleringsprofiler. DÀrefter sökte forskarna fram vilka gener som skiljer sig Ät i metyleringsmönster mellan grupperna.
â Vi hittar bland annat pĂ„verkan pĂ„ signalvĂ€gar som styr smak och luktsinne. Det Ă€r som ett kvitto pĂ„ att de epigenetiska skillnaderna faktiskt kan vara kopplade till symtombilden och ha fysiologisk relevans, sĂ€ger Maria Lerm, professor i medicinsk mikrobiologi vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV.
Forskargruppen har tidigare gjort en studie pÄ personer som nyligen tillfrisknat frÄn covid-19 och fann dÄ att de hade en liknande epigenetisk omprogrammering av signalvÀgar kopplade till smak och lukt.
I den aktuella studien fann forskarna ocksÄ epigenetiska förÀndringar hos personer med postcovid i det sÄ kallade angiotensin-2-systemet. Det kan ha biologisk relevans eftersom coronaviruset som orsakar covid-19, sars-cov-2, utnyttjar angiotensin-2-systemet för att ta sig in i och infektera celler.
Cellernas energifabriker pÄverkade
Ett av flera tillstÄnd som pÄ flera sÀtt liknar postcovid Àr kroniskt trötthetssyndrom, som ocksÄ kallas myalgisk encefalomyelit/chronic fatigue syndrome, ME/CFS.Maria Lerm. Foto Thor Balkhed
â Ett viktigt fynd Ă€r att vi ser att cellernas energifabriker, mitokondrierna, Ă€r pĂ„verkade i postcovidgruppen. Andra studier har visat en pĂ„verkan pĂ„ cellernas energifabriker Ă€ven vid kroniskt trötthetssyndrom, sĂ€ger Maria Lerm.
I dag finns inget prov som lÀkare kan anvÀnda för att avgöra om en person har postcovid. Forskarna hoppas att studiens fynd ska kunna bidra till utvecklingen av diagnostiska verktyg för vÄrden, som kanske Àven skulle kunna sÀrskilja postcovid frÄn liknande sjukdomstillstÄnd.
Studien finansierades med stöd av HjĂ€rt-Lungfonden och VetenskapsrĂ„det. Metyleringsmönstret i studiedeltagarnas dna analyserades vid Clinical Genomics, en SciLifeLab-plattform vid Linköpings universitet och Region Ăstergötland.
Artikeln: , Frida Nikesjö, Shumaila Sayyab, Lovisa Karlsson, Eirini Apostolou, Anders Rosén, Kristofer Hedman och Maria Lerm, (2022), Clinical Epigenetics 14:172, publicerat online den 14 december 2022, DOI: 10.1186/s13148-022-01398-1
