Genom intervjuer med beslutsfattare har forskare undersökt hur en regional politisk beredning skulle kunna verka som ett mellanled för att hantera svåra beslut som gäller prioriteringar i hälso- och sjukvård. Resultaten visar att systematiskt prioriteringsarbete i politisk styrning skulle kunna främja bland annat samarbete och demokratisering.
Fotograf:
Orbon Alija, iStockphoto.
"Demokratisk styrning lyftes som centralt, eftersom det handlar om svåra frågor som rör värderingar." säger Emma Bergstedt, doktorand och en av forskarna bakom studien.
Politiker har en central roll i prioriteringsarbete inom hÀlso- och sjukvÄrden. Hur sÄdant arbete kan gÄ till Àr nÄgot som intresserar forskare vid bland annat Prioriteringscentrum, Linköpings universitet. NÀr en tillfÀllig politisk beredning som skulle handla om just prioriteringar i vÄrden tillsattes under hÀlso- och sjukvÄrdsstyrelsen i en svensk region sÄg forskarna chansen att undersöka omrÄdet vidare.
Under vÄren 2021, nÀr beredningen var i en förberedelsefas, intervjuades alla tio ledamöter i den politiska beredningen och Àven sex tjÀnstemÀn i regionens prioriteringsrÄd som den politiska beredningen skulle samarbeta med. NÄgot som förvÄnande forskaren Emma Bergstedt var intervjusvarens fokus gÀllande arbetet med prioriteringar.Emma Bergstedt.
â NĂ„got som jag inte riktigt hade trott innan var att svaren inte direkt fokuserade pĂ„ hur politiker ska göra prioriteringar utan mer ±čČč°ùŽÚö°ù det kan vara bra för politisk styrning av en organisation att göra öppna prioriteringar, sĂ€ger Emma Bergstedt, doktorand knuten till Prioriteringscentrum och en av forskarna bakom studien.
LÄngsiktiga mÄl som prioriteringsarbete kan bidra till
UtifrĂ„n intervjumaterialet identifierade forskarna ett antal teman. De kategoriserade dem som lĂ„ngsiktiga mĂ„l som öppna prioriteringar i den politiska styrningen skulle kunna bidra till att nĂ„, sĂ„ kallade âmediating purposesâ. Ett lĂ„ngsiktigt mĂ„l handlade om att öppna prioriteringar skulle kunna öka samarbetet i organisationen.
â Intervjupersoner pratade om att alla aktörer i organisationen pĂ„verkar varandra och dĂ€rför mĂ„ste de vara överens om de prioriteringar som görs, bĂ„de nĂ€r beslut fattas och nĂ€r arbetet genomförs i organisationen. Arbetet med öppna prioriteringar kan dĂ€rmed skapa ökad förstĂ„else för varandra och komplexiteten i hĂ€lso- och sjukvĂ„rdsstyrning, sĂ€ger Emma Bergstedt.
Ett annat lÄngsiktigt mÄl handlade om att demokratisera resursfördelningen.
â Demokratisk styrning lyftes som centralt, eftersom det handlar om svĂ„ra frĂ„gor som rör vĂ€rderingar. Ă ena sidan fanns önskemĂ„l om att tydligare lyfta skilda vĂ€rderingar och ideologier. Samtidigt var det mycket viktigt att komma överens för att komma framĂ„t. SĂ„ det var en svĂ„r balansgĂ„ng, sĂ€ger Emma Bergstedt.
Forskarna identifierade Àven tvÄ ytterligare teman kring lÄngsiktiga mÄl. Ett handlade om att fÄ ökad systematik i styrningen och en tydligare helhetsbild genom att öppna prioriteringar skulle kunna synliggöra allt som görs i regionen. Det andra handlade om att öka beslutskraften bland politikerna i att sÀtta grÀnser eller omfördela resurser.
Uppgifter att arbeta med för att nÄ de lÄngsiktiga mÄlen
Forskarna identifierade Ă€ven teman kring mer konkreta uppgifter för beredningen att arbeta med för att nĂ„ de lĂ„ngsiktiga mĂ„len, sĂ„ kallade âmediating functionsâ. Fokus lĂ„g vid att utveckla och föresprĂ„ka samtal om olika omrĂ„den i den politiska organisationen. Det handlade bland annat om att prata mer om hur organisationslösningar pĂ„verkar möjligheterna att göra tydliga prioriteringar, om politiska mĂ„l och hur man kan nĂ„ dem, och om alternativkostnader och mĂ„lkonflikter.
â Intervjupersoner pratade om att nĂ€r man ger utrymme till diskussion och beslut om ett omrĂ„de stĂ€lls det inte i relation till andra omrĂ„den, som dĂ„ inte fĂ„r samma utrymme. Detta önskade man skulle belysas tydligare, sĂ€ger Emma Bergstedt.
Ăven mer öppna samtal om olika intressemotsĂ€ttningar och hur man skulle kunna hantera dem uppmuntrades.
â Det kunde till exempel handla om lokalt jĂ€mfört med regionalt uppdrag. Eller att föra fram intressen för patientgrupper, eller en viss teknologi. Intervjupersoner sa att detta pĂ„ ett outsagt sĂ€tt kan pĂ„verka vad som prioriteras och dĂ€rmed vad som inte prioriteras i regionen, sĂ€ger Emma Bergstedt.
Avslutningsvis menar Emma Bergstedt att studien visar vilket komplext uppdrag politiker har i hÀlso- och sjukvÄrden, och hur krÀvande det Àr att styra genom systematiska, öppna prioriteringar.
â De behöver navigera avgörande och kĂ€nsliga frĂ„gor som berör liv och död bland medborgarna, olika nivĂ„er av styrning och inflytelserika aktörer, och deras demokratiska uppdrag som inte bara handlar om konsensus utan ocksĂ„ konflikt, sĂ€ger Emma Bergstedt.
Mer om forskningsprojektet
Studien, som genomförts av forskare vid Linköpings universitet, Àr den första studien i ett avhandlingsprojekt som undersöker politik och politikers roll i prioriteringssammanhang. Andra studier som ingÄr i avhandlingen handlar bland annat om nationell kunskapsstyrning och avpolitisering av resursfördelning i hÀlso- och sjukvÄrd. LÀs forskningsstudien nedan.
Emma Bergstedt, Lars Sandman och Ann-Charlotte Nedlund. Health Economics, Policy and Law. doi:10.1017/S1744133124000021
