ÌÇĐÄÍűÒł°æ

28 april 2026

Under två år har Athena Farrokhzad undersökt poesins möjligheter som kunskapsform i akademin. Som gästprofessor i Tage Danielssons namn har hon bidragit med undervisning, seminarier och konstnärlig samverkan. Den poetiska resan inom akademin är inte slut, nya samarbeten med LiU väntar runt hörnet.

En kvinna stÄr pÄ ett podium framför en folkmassa. Fotograf: Magnus Johansson
Athena Farrokhzad läste poesi under Humanistdygnet på Biblioteket i Linköping 2024.

Athena Farrokhzad tillträdde som gästprofessor i Tage Danielssons namn vid Institutionen för kultur och samhälle hösten 2024. Professuren, som kombinerar konstnärlig praktik med akademisk verksamhet, har gett utrymme för undervisning, seminarier och egna konstnärliga undersökningar. När hon kom till LiU var hon nyfiken på vilken roll poesin kunde spela i akademin.

Poesin inspirerar det akademiska arbetet

– Konst och vetenskap är på sätt och vis helt olika verksamheter. Men de förenas av viljan att ta reda på hur världen är beskaffad och att i det arbetet tillämpa både etablerade forskningsmetoder och nya sätt att söka kunskap. I poesin är arbetet med form grundläggande i jakten på precision, vilket jag tror är ett förhållningssätt som också kan inspirera det akademiska arbetet.

Athena Farrokhzads installationsföreläsning Nödrimmets poetik är ett tydligt exempel på förhållandet mellan kunskap och form.

Mötet mellan konstnärliga och akademiska perspektiv är ett återkommande tema under hennes två läsår vid LiU. Ett exempel är en seminarieserie där forskare från olika discipliner samlades kring poesin.

– Jag och Elin Käck genomförde en seminarieserie och doktorandkurs våren 2025 med rubriken "Poesi i undergångens tid". Där läste vi och diskuterade verk av svenska samtida poeter, skrev egna dikter i deras anda och framträdde tillsammans med dem som avslutning. Att höra masterstudenter, doktorander, lektorer och professorer läsa och tänka kring poesi utifrån sina respektive horisonter och låta dem möta nya var en otroligt givande upplevelse.

Personer som lyssnar pÄ poesi i en sal.
En bild från den öppna poesikvällen på Campus Valla som avslutade seminarieserien "Poesi i undergångens tid".

Att vara professor

Att komma in som gästprofessor i akademin med en tydlig konstnärlig praktik innebär även att möta eventuella föreställningar om hur en professor bör vara, något som blev en inspirerande erfarenhet för Athena Farrokhzad.

– Det har varit väldigt roligt att ta del av det stora intresset för samtidslitteratur och det har funnits en öppenhet inför vad en gästprofessor med konstnärlig praktik kan bidra med. Jag hoppas att institutionsmiljön fortsätter att läsa poesi och inspirerar av diktens sätt att undersöka världen genom språket självt.

Under sina två år som gästprofessor i Tage Danielssons namn har Athena Farrokhzad gett föreläsningar, seminarium och workshops, samt stöttat i kursutveckling och skrivit ansökningar. Hon kommer att stanna vid LiU. Hösten 2026 ska hon tillsammans med Sophie Seita, konstnär och forskare vid Goldsmith University och Elin Käck, biträdande professor vid LiU, genomföra en serie konstnärliga workshops i projektet Att översätta erfarenhet: formexperiment, som finansieras av Vetenskapsrådet.

Omslag för publikation 'Nödrimmets poetik'
Athena Farrokhzad (2025)

Om professuren

Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En nÀrbild av en metallstruktur med mÄnga ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon stÄr framför en röd vÀgg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.