ÌÇĐÄÍűÒł°æ

06 maj 2026

Solceller, batterier och annan grön energiteknik spelar en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Men tekniken bygger också på kritiska råmaterial – material som ofta är svåra att få tag på, har stor efterfrågan och innebär hållbarhetsutmaningar. I ett nytt forskningsprojekt vid Linköpings universitet ska forskare undersöka hur dessa material kan hanteras mer hållbart och cirkulärt i städer.

En grupp mÀnniskor som stÄr runt en solpanel. Fotograf: Teiksma Buseva

Projektet heter LocaLoops: Utveckling av en hÄllbar och cirkulÀr hantering av kritiska rÄmaterial i stÀder och leds av Joakim Johansson, docent och bitrÀdande professor pÄ avdelningen Industriell miljöteknik, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid LiU. I projektet medverkar Àven Hans Andersson och John Laurence Esguerra, bÄda vid LiU. Projektet finansieras av Formas och pÄgÄr mellan 2026 och 2030.

– StĂ€der blir allt viktigare i den gröna omstĂ€llningen. Samtidigt byggs successivt stora mĂ€ngder kritiska rĂ„material in i solcellspaneler, batterilager och annan energiteknik. För att kunna utveckla system för att ta hand om dessa vĂ€rdefulla resurser krĂ€vs mer kunskap om hur de över tid flödar och lagras upp pĂ„ olika platser i staden. Vi behöver ocksĂ„ skapa oss en bĂ€ttre bild av vilken roll de lokala aktörer som köper in, anvĂ€nder och hanterar dessa produkter kan spela i utvecklingen av olika cirkulĂ€ra lösningar, sĂ€ger Joakim Johansson.

En grupp mÀn som stÄr runt en solpanel. Teiksma Buseva
I dag ligger mycket av forskningen om kritiska rÄmaterial pÄ globala leveranskedjor eller tekniska lösningar för Ätervinning. LocaLoops riktar i stÀllet blicken mot staden som plats. HÀr finns anvÀndare, fastighetsÀgare, energibolag, leverantörer, Ätervinnare och kommunala aktörer som alla pÄverkar hur materialen anvÀnds och kan cirkuleras.

– För att kritiska rĂ„material ska kunna cirkulera rĂ€cker det inte med tekniska lösningar. Vi behöver ocksĂ„ förstĂ„ hur affĂ€rsmodeller, relationer och ansvar mellan olika aktörer kan utvecklas. Det handlar om vem som Ă€ger produkterna, vem som tar hand om dem nĂ€r de behöver repareras eller bytas ut, och hur vĂ€rde kan skapas genom Ă„teranvĂ€ndning, reparation och Ă„tervinning, sĂ€ger Hans Andersson, universitetslektor vid avdelningen företagsekonomi.

Projektet kommer att genomföras som en fallstudie i Linköping och fokuserar frÀmst pÄ solcellspaneler och batterilagringssystem. Forskarna ska bland annat kartlÀgga hur materialen rör sig genom staden, vilka aktörer som ansvarar för produkterna under olika delar av livscykeln och vilka affÀrsmodeller som kan göra det möjligt att förlÀnga livslÀngden, reparera, ÄteranvÀnda eller Ätervinna tekniken.

En viktig del av projektet Àr att arbeta nÀra praktiker. Genom intervjuer och workshops ska forskarna tillsammans med företag, Ätervinnare, offentliga aktörer och andra intressenter utveckla strategier för hur kritiska rÄmaterial kan hanteras mer cirkulÀrt.

– MĂ„let Ă€r att ta fram kartor över dagens och framtidens materialflöden, förslag pĂ„ cirkulĂ€ra affĂ€rsmodeller och en fĂ€rdplan för hur stĂ€der kan arbeta mer systematiskt och lĂ„ngsiktigt med kritiska rĂ„material. Resultaten ska kunna anvĂ€ndas bĂ„de i Linköping och av andra stĂ€der som vill stĂ€rka sin roll i den cirkulĂ€ra omstĂ€llningen, sĂ€ger Joakim Johansson.

Kontakt

Organisation

Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En nÀrbild av en metallstruktur med mÄnga ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon stÄr framför en röd vÀgg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.