ÌÇÐÄÍøÒ³°æ

Årets VFN-utlysning har resulterat i att flera projekt inom transport och mobilitet, samt life science med inriktning mot hälso- och sjukvård nu beviljas finansiering. Syftet är att ge forskarna möjlighet att verifiera sina resultat, utveckla samarbeten och undersöka hur deras forskning kan komma till konkret nytta.
– Årets projekt är som vanligt väldigt varierade - allt från branschspecifika kunskapsinsatser till tydlig produktutveckling. Det som förenar dem är forskarnas egen ambition att ta sina resultat hela vägen ut i samhället, säger Frida Niss, innovationsrådgivare vid LiU Innovation.

En brygga mellan forskning och samhälle

En central funktion för VFN är att hjälpa forskare att ta de första stegen mot nyttiggörande. Det kan handla om att testa en idé, få återkoppling från potentiella användare eller etablera nya samarbeten.
– Genom att få finansiering med VFN kan man samverka med samhället och få feedback på ens idéer om samhällets behov. Man kan också knyta nya kontakter genom sina samverkanspartners och hitta idéer till nya forskningsprojekt som kan bemöta konkreta samhällsbehov, säger Frida Niss.

Stödet fyller också en viktig funktion i ett skede där andra finansieringsformer ofta saknas.
– Det finns ett gap mellan medel i form av forskningsanslag och medel för kommersialisering som forskare har svårt att överbrygga. VFN är ett litet bidrag, men det ger forskaren tid och utrymme att utforska om en idé eller ett resultat är så pass värdefullt att hen vill fortsätta utveckla det, säger Frida Niss.

Hon betonar också vikten av tidiga, riskminimerande insatser:
– När det gäller nyttiggörande i form av kommersialisering behövs riskminimerande åtgärder tidigt i processen. Annars riskerar forskaren att lägga tid, pengar och anseende på en produkt som marknaden inte har behov av, som inte skyddas tillräckligt eller som inte följer relevanta regelverk.

Stärker kopplingen till hälso- och sjukvården

Region Östergötland är genom Innovationsarenan, ett nytt samverkansprojekt mellan LiU och RÖ, partner i utlysningen inom Life Science, vilket stärker kopplingen mellan akademisk forskning och vårdens behov.
– Vår verksamhet är byggd på kompetens, kompetens som i stora delar är framforskad av andra, men också av många av våra egna medarbetare. Det är viktigt att hjälpa till att ta idéer från utforskande till nyttiggörande, annars kommer de inte våra patienter till del, säger Erik Reinicke, projektledare för Innovationsarenan, Region Östergötland.
Han framhåller att VFN kan spela en avgörande roll i övergången från forskning till praktik.
– VFN kan vara det där extra som får idén eller forskningsresultatet att komma över tröskeln och in innanför dörren.

För att forskningsbaserade lösningar ska implementeras krävs dock mer än finansiering.
– Det behövs både en vilja och en miljö som kan ta emot nya lösningar och idéer. Vi ser stora likheter mellan de hinder som innovationsidéer möter, och de utmaningar som forskningsresultat stöter på när de ska in i en verksamhet. Genom att fortsätta främja detta hoppas vi stärka verksamhetens nyfikenhet och mottaglighet. Det är något vi alla tjänar på, säger Erik Reinicke.

Projekt med potential att skapa samhällsnytta

Bland årets projekt finns initiativ som syftar till att utveckla nya tekniska lösningar inom transportområdet och projekt som kan bidra till förbättrad vård och hälsa. Gemensamt för projekten är att de befinner sig i ett skede där riktade insatser kan göra stor skillnad för möjligheten att nå praktisk tillämpning.
– Många forskare uppskattar att de får möjligheten att använda medlen till sin egen tid, vilket gör att de kan utforska aspekter av sin forskning som inte ryms inom det större forskningsanslaget, säger Frida Niss.

Bidrar till långsiktig utveckling

VFN är inte bara ett stöd för enskilda forskare, utan också ett konkret sätt för Linköpings universitet att leva upp till högskolelagens tredje uppdrag: att samverka med det omgivande samhället och bidra till att universitetets kunskap kommer till praktisk nytta i verksamheter som näringsliv och offentlig sektor. Samtidigt bidrar nyttiggörande ofta till att i sin tur stärka forskningen genom nya frågeställningar, samarbetsytor och perspektiv från användare och verksamheter.
– Nyttiggörandet gynnar alltså inte bara samhället, utan även forskningen, säger Frida Niss.