ÌÇÐÄÍøÒ³°æ

15 december 2025

Svensk kycklinguppfödning står inför ett tekniksprång. Enligt Matfågelrapport 2025 från branschorganisationen Svensk Fågel spelar ny teknik som artificiell intelligens, sensorer, kameror och digitala databaser en allt viktigare roll för att stärka djurvälfärd, hållbarhet och svensk självförsörjning.

En närbild aven tupp och en höna. Fotograf: Charlotte Perhammar

Redan i dag ligger Sverige långt framme jämfört med många andra länder. Genom AI-baserade system kan kycklingbönder övervaka djurens rörelsemönster, foderintag och hälsa i realtid. Tekniken gör det möjligt att snabbt upptäcka avvikelser i stallmiljön och sätta in åtgärder tidigt, vilket minskar lidande för djuren och ökar lönsamheten för gårdarna.

– Det är en missuppfattning att tekniken skulle försämra djurvälfärden. Tvärtom ger den bonden mer tid att fokusera på djuren, säger Maria Donis, vd för Svensk Fågel, i rapporten.

En av dem som lyfter teknikens betydelse är Karolina Muhrman, verksamhetsledare för Agtech Sweden och Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering, placerat vid Linköpings universitet. Hon menar att den tekniska utvecklingen just nu går in i en ny fas där AI kan analysera stora mängder data och ge lantbrukare bättre beslutsunderlag i vardagen.

– Tekniken ersätter inte bonden. Tvärtom är den ett stöd som gör det möjligt att fatta mer välgrundade beslut och frigöra tid till djuren, säger Karolina Muhrman i rapporten.

Enligt henne är AI, drönare och självkörande fältrobotar viktiga både för djuruppfödning och växtodling, inte minst eftersom foderproduktionen är en central del av kycklinguppfödningen. Med hjälp av sensorer och kameror i stallarna kan djurens beteenden följas kontinuerligt, vilket gör det möjligt att tidigt upptäcka problem med exempelvis ventilation, utfodring eller djurhälsa.

Rapporten pekar även på flera utmaningar. Många bönder har svårt att få finansiering för att testa och införa ny teknik, trots politiska ambitioner om ökad livsmedelsberedskap. Samtidigt lyfts bristande kunskap och kunskapsspridning som ett hinder för utvecklingen. Det finns tekniska lösningar som redan i dag finns tillgängliga, men som inte används fullt ut eftersom lantbrukare saknar stöd, vägledning eller tid att sätta sig in i systemen.

– Det finns i dag teknik som inte används fullt ut, ofta på grund av kunskapsluckor eller osäkerhet kring investeringar. Här fyller Digitaliseringsnavet en viktig funktion genom att visa hur tekniken faktiskt kan användas i praktiken, säger Karolina Muhrman.

Ta del av hela rapporten här: .

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som står runt ett metallföremål.

Roboten som ska ge räddningstjänsten övertaget

Hur bygger man en robot som kan arbeta där människor inte kan? Sex studentgrupper vid Linköpings universitet utvecklade tillsammans Helios 3.0 – en brandrobot som kan ge räddningstjänsten stöd i riskfyllda miljöer.

En närbild av en man som bär glasögon.

David Engblom prisas för forskning om hjärnan och sjukdomskänsla

David Engblom, professor i neurobiologi, blir årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om hjärnans roll i att vi mår dåligt vid olika sjukdomstillstånd.

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Samtidigt visar LiU-forskning att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.