Alexander Olsson i sitt trĂ€dgĂ„rdsland.Alexander Olsson Ă€r doktorand vid KTH och ingĂ„r i forskningsgruppen Linköping University Negative Emission Technologies (LUNETs) vid Linköpings universitet. Alexander forskar pĂ„ ânegativa utslĂ€ppsteknologierâ och frĂ€mst produkter och teknik för att lagra koldioxid som redan finns till hands eller som det inte krĂ€vs sĂ„ avancerad teknik eller infrastruktur för att sprida i samhĂ€llet, exempelvis trĂ€produkter eller biokol.
â Vi Ă€r intresserade av sjĂ€lva kolsĂ€nkan, att trĂ€det nĂ€r det vĂ€xer tar upp koldioxid frĂ„n atmosfĂ€ren som vi sedan stabiliserar pĂ„ nĂ„got sĂ€tt och ser till att koldioxiden lagras i samhĂ€llet, sĂ€ger Alexander Olsson.
Vill bredda perspektiven
Förenta nationernas klimatpanel, IPCC, rÀknar nu med att mÀnskligheten inte kan minska utslÀppen av vÀxthusgaser tillrÀckligt för att stabilisera klimatuppvÀrmningen under tvÄ grader. Det krÀver ÄtgÀrder dÀr koldioxid fÄngas upp frÄn luften och lagras. Inom den forskning som gjorts pÄ koldioxidavskiljning ligger tekniken dock lÄngt in i framtiden. Det för med sig osÀkerheter kring hur dyr den kan bli och hur den kommer att tas emot i samhÀllet.
â Alla Ă€r medvetna om att utslĂ€ppen mĂ„ste minska, men pĂ„ senare tid har det talats mycket om att vi Ă€ven mĂ„ste börja ta upp koldioxid frĂ„n atmosfĂ€ren. Min forskning syftar till att bredda perspektiven och sĂ€tta ljus pĂ„ den tidiga möjligheten att lagra koldioxid, alltsĂ„ som Ă€r möjlig redan nu.
BistÄnd med kolsÀnka som bieffekt
Forskarna inom LUNETs driver ett projekt i Tanzania som undersöker mottagandet av en typ av spis som anvÀnds av lokalbefolkningen i Karagwe-regionen. Spisarna Àr del av ett bistÄndsprojekt och minskar utslÀppen av stoff och partiklar i inomhusmiljön vid matlagning. Spisarna producerar ocksÄ biokol i stÀllet för aska, biokol som kan anvÀndas inom jordbruket vilket har visat sig ge högre skördar i tropiska klimat samtidigt som det ocksÄ fungerar som kolsÀnka.
â Vi Ă€r fortfarande i början av vĂ„r utvĂ€rdering av projektet, men det Ă€r en av de saker vi tittar pĂ„, anvĂ€nds biokolet verkligen inom jordbruket eller eldas det upp? Trots att projektet slutat finansiera spisarnas reparationer har de delvis fortsatt att anvĂ€ndas, och det Ă€r intressant. Kan det dessutom leda till nĂ„gon form av klimatĂ„tgĂ€rd sĂ„ blir det ju Ă€n mer intressant. Det Ă€r det vi försöker undersöka nu.
Alexander Olsson menar att det hÀr ocksÄ kan bli en möjlighet för Sverige att nÄ sitt mÄl om netto-noll utslÀpp 2045, genom att tillgodorÀkna sig bistÄndsprojekt som bidrar till minskade utslÀpp i andra lÀnder.
â Det finns flera delar i det hĂ€r, hur ska effekten mĂ€tas? Hur ska projekten vĂ€ljas ut? Det Ă€r en stor diskussion dĂ€r vi med vĂ„r forskning vill bidra pĂ„ ett hörn.
FörbrÀnning av biobrÀnslen inte enbart positivt för klimatet
Ett annat omrÄde som Alexander Olsson tittar pÄ Àr Sveriges anvÀndning av biobrÀnslen. Den ökade anvÀndningen har lett till att det finns en hÄrd konkurrens om bland annat sÄgverkens biprodukter. SÄgspÄn anvÀndes tidigare till att producera spÄnskivor och fiberskivor men gÄr numera frÀmst till förbrÀnning inom energisektorn.
â NĂ€r energisektorn stĂ€llt om frĂ„n fossila brĂ€nslen har efterfrĂ„gan pĂ„ biprodukterna ökat, fiberrĂ„varan har stigit kraftigt i pris och produktionen av spĂ„n och fiberskivor har minskat i Sverige. NĂ€r vi eldar sĂ„gspĂ„net sĂ„ slĂ€pper vi ocksĂ„ ut kolet direkt, istĂ€llet för att lagra det i en spĂ„nskiva i flera Ă„rtionden. Den tidigare lagringen eller kolsĂ€nkan har blivit en utslĂ€ppskĂ€lla. Det vi ocksĂ„ ser nu Ă€r att produktionen av spĂ„nskivor Ă€r mycket stor i till exempel Polen, dĂ€r energisektorn fortfarande anvĂ€nder mer fossila brĂ€nslen.
Vad diskuteras för lösningar pÄ det hÀr?
â Tidigare fanns en trĂ€fiberlag i Sverige som förhindrade förbrĂ€nning av trĂ€fiber, den var illa omtyckt och togs bort, men det diskuteras andra styrmedel som ska möjliggöra konkurrens pĂ„ lika villkor för trĂ€fiberindustrin. Energimyndigheten tittar pĂ„ ett driftstödsystem för koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid för tillfĂ€llet, och Ă€ven omvĂ€nd koldioxidskatt har föreslagits, dĂ€r företagen fĂ„r betalt för den typen av verksamhet. Det hĂ€r Ă€r ocksĂ„ nĂ„got jag kommer att diskutera mer i min avhandling.
Brinner för landsbygden
Det Àr tydligt att Alexander Olsson brinner för Àr landsbygdsfrÄgor. Han Àr uppvuxen nÀra Stockholm men bor nu i ett litet torp utanför Nyköping. Han doktorerar pÄ 70% för att hinna med att odla grönsaker tillsammans med sin fru.
â Jag har fĂ„tt bredare perspektiv. MĂ„nga akademiska artiklar diskuterar styrmedel utan en egentlig koppling till vad markĂ€garna eller jordbruket egentligen drivs av.
Den rÄdande Coronapandemin gör det möjligt för mÀnniskor med jobb som inte krÀver nÀrvaro pÄ en arbetsplats, att bo pÄ landet. NÄgot Alexander Olsson tror kan bli positivt.
â Jag tror att det hĂ€r kan ge större uppmĂ€rksamhet till landsbyggsfrĂ„gan och möjlighet till mer forskning utifrĂ„n de perspektiv man fĂ„r nĂ€r man bor pĂ„ landet. För 20 Ă„r sedan gick en buss hĂ€r utanför som man kunde Ă„ka in till stan med, nu Ă€r det 5 km till nĂ€rmaste hĂ„llplats istĂ€llet. Det hĂ€nder mycket pĂ„ landsbygden som inte mĂ€rks nĂ€r man inte bor dĂ€r sĂ„ att sĂ€ga.
