ÌÇĐÄÍűÒł°æ

12 december 2022

Erik Nylander, forskare på Institutionen för beteendevetenskap och lärande på LiU, har fått ett sexårigt forskningsanslag för att skapa en ny och öppen databas om och för folkhögskolan. Utifrån denna ska han bedriva storskalig samhällsvetenskaplig forskning. 

Erik Nylander forskar om folkhögskolan. Fotograf: Samuel Ian McCarthy

Genom att digitalisera och analysera bÄde historiskt och aktuellt material bidrar databasen till en ökad förstÄelse för folkhögskolan och det samhÀlle den verkar i.

- Vi bygger en öppen databas som kan anvÀndas för forskning om folkhögskolan men ocksÄ för bredare samhÀllsvetenskaplig, pedagogisk och humanistisk forskning. MÄlet Àr att databasen ska vara lÀttillgÀnglig och kunna anvÀndas i LiU:s egna utbildningar av folkhögskollÀrare men ocksÄ bland aktiva lÀrare ute pÄ skolorna, sÀger Erik Nylander.

Databasen hjÀlper forskare att se trender och mönster

Projektet Àr unikt eftersom det fokuserar pÄ en klassisk nordisk utbildningsinstitution som sedan lÀnge varit en del av vÄrt kulturarv i kombination med anvÀndningen av modern teknologi och datadriven analys. Fokus blir att digitalisera alla verksamhetsberÀttelser (1868-1990). Detta material bildar en empirisk bas för att spÄra förÀndringar i skolornas programbeskrivningar och kursutbud över tid. Genom att anvÀnda nya sprÄkteknologiska verktyg kan materialet hjÀlpa forskarna att se mönster och trendbrott i verksamhetsbeskrivningarna som har bred samhÀllsvetenskaplig relevans.

LÀrare lÀr kÀnna sin egen skola

Mot slutet av projektet hoppas Erik Nylander kunna jÀmföra folkhögskolor med utgÄngspunkt i vilka huvudmÀn de haft, var de varit lokaliserade och vilken tid de verkat i. Han planerar ocksÄ göra workshops och forskningscirklar med yrkesverksamma lÀrare för att öka kÀnnedomen om databasen. Genom att anvÀnda databasen kan lÀrare lÀra kÀnna sin egen skola och utforska förÀndringar inom sitt eget yrkesfÀlt, Àmne eller kursinriktning.

Folkhögskolan - unik med sin lÄnga historia

Folkhögskolan har en speciell stĂ€llning i det svenska skolvĂ€sendet. Den har stor autonomi nĂ€r det gĂ€ller programplanering och har klarat av den tilltagande konkurrensen frĂ„n andra skolformer. Folkhögskolan har dĂ„ Ă€ndrat inriktning för att kunna tillgodose nya behov och intressen som funnits i samhĂ€lle och kulturliv eller bredda mĂ„lgruppen. Med sin lĂ„nga historia Ă€r folkhögskolan ett unikt forskningsobjekt för att spĂ„ra och spegla de stora samhĂ€llsförĂ€ndringar som skett i svenska utbildningssystemet. FrĂ„n det agrara samhĂ€llets ”bondeskola” till den industriella epokens uppbyggnad av utbildningar av civilsamhĂ€lle och sociala rörelser ”funktionĂ€rer” och vidare mot det postindustriella samhĂ€llet av idag dĂ€r folkhögskolan alltmer karaktĂ€riseras av ett brett kursutbud dĂ€r kulturella, socialpolitiska och vĂ€lfĂ€rdsmĂ€ssiga vĂ€rden blandas.

- Folkhögskolan har flera betydelsefulla funktioner i dagens samhÀlle. NÀr en tredjedel av eleverna pÄ gymnasiet saknar slutbetyg mÄste det finnas utbildningssammanhang som förmÄr fÄnga upp dessa individer och ge dem en ny, och helst lite annorlunda, chans, sÀger Erik Nylander.

Folkhögskolan har ocksĂ„ flera andra viktiga funktioner som man inte ska glömma bort. I den accelererade tidsanda vi lever i idag skapas överlag ett enormt stort behov av att ta pauser, reflektera eller bara vara i utdraget och kreativt ”hĂ€r och nu”. DĂ„ erbjuder folkhögskolan flera intressanta möjligheter för individer i helt olika livsfaser. Det kan till exempel vara postgymnasiala program inom musik, konst och hantverk, verksamhetsinriktningar som har expanderat kraftigt under efterkrigstiden.

Kontakt

Sveriges ledande forskningsmiljö om vuxenpedagogik

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.