ÌÇĐÄÍűÒł°æ

18 februari 2021

Den nyutkomna barnboken Forskardrömmar gläntar på dörren till universitetet och berättar om barn som sedan blev forskare till yrket. Sveriges Unga Akademi står bakom boken där två forskare från Linköpings universitet berättar om sin barndom och hur det kom sig att de blev forskare.

Foto Thor Balkhed– Jag ville vara med i boken för att visa att forskare kan ha olika typer av bakgrund. Oavsett vilket barn som läser Forskardrömmar ska de känna igen sig i någon av berättelserna, säger Magnus Jonsson som idag är forskningsledare för organisk fotonik och nanooptik på Laboratoriet för organisk elektronik, Institutionen för teknik och naturvetenskap.
Han växte upp i den lilla orten Kvänum i Västergötland, långt från universitet och akademiker. Men han gillade skolan och tyckte det var roligt att lära sig nya saker.
– Jag hoppas att något barn som läser boken kan känna igen sig i min berättelse. Jag kommer inte från en akademisk familj och visste inte riktigt vad det innebar att vara forskare. Men jag visste att jag ville läsa på universitetet. Det var först i slutet av utbildningen, när jag skulle göra exjobb, som jag upptäckte hur spännande det var att göra något som ingen annan gjort tidigare.

Intresse för att lösa problem

Eleni StavrinidouEleni Stavrinidou Foto Emma BurendahlEleni Stavrinidou växte upp på Cypern. Hennes föräldrar var inte akademiker. Men de gjorde ingen skillnad i uppfostran mellan Eleni och hennes tre bröder, utan stöttade Eleni i hennes intresse för att upptäcka och utforska.
– En viktig del i min egen berättelse handlar om intresset för att lösa problem, skapa egna konstruktioner, hitta och utforska ett eget intresse. Jag visste inte när jag var barn att jag ville bli forskare, det kom senare i livet. Men drivkraften att upptäcka saker och få ny kunskap fanns – det tror jag fascinerar barn.
Idag är Eleni Stavrinidou forskningsledare för elektroniska växter på Laboratoriet för organisk elektronik, Institutionen för teknik och naturvetenskap.
– Det finns en stereotyp bild av forskare som män med vitt rufsigt hår. Därför är det också viktigt att visa för flickor att det finns många kvinnliga forskare nu, att de också varit barn och följt sina drömmar.

Barns naturliga nyfikenhet

Omslag till boken ForskardrömmarForskardrömmar vänder sig till barn i åldern 9 - 12 år och innehåller illustrerade berättelser om 60 forskare, alla med anknytning till Sverige. Syftet med boken är att visa att även forskare varit barn med drömmar, att en forskare kan se ut och vara på olika sätt, ha olika bakgrund och att man kan forska om nästan allt.
Boken har kommit till på initiativ av Sveriges Unga Akademi där Sara Liin, forskare på avdelningen för neurobiologi, ingår som en av tre LiU-forskare.
– Ett av akademins fokusområden är utåtriktad verksamhet och breddad rekrytering. I akademin diskuterades hur man kan bryta stereotypen för en forskare och med hjälp av barns naturliga nyfikenhet få dem att upptäcka forskaryrket som ger möjligheter att fortsätta utforska världen som vuxen. Ur den diskussionen föddes idén till en bok riktad till barn. En bok som inte handlar om vad forskarna gör nu, utan hur de var som barn

Sara Liin.Sara Liin.Boken ges ut av förlaget Fri Tanke och kan beställas via nätbokhandlare. Hos Bokus låg Forskardrömmar överst på topplistan för den åldersgruppen, redan innan den kommit ut.
– Förslaget står för viss marknadsföring och vi i akademin jobbar nu med att nå ut till målgruppen. Vi undersöker bland annat möjligheter att söka pengar för att alla skolbibliotek ska få ett exemplar av boken, säger Sara Liin som själv tänker sprida boken genom att ge bort den som present till barn i bekantskapskretsen.
– Barn är nyfikna, de ser möjligheter och inte hinder. Jag hoppas att boken kan ge barn självförtroende, ett hopp och en dröm som lever kvar när de växer upp, säger Sara Liin.

Vad är Sveriges Unga Akademi?

Sveriges unga akademi är en tvärvetenskaplig akademi för ett urval av de bästa yngre forskarna i Sverige, med en verksamhet som vilar på fyra ben: forskningspolitik, internationalisering, tvärvetenskap och utåtriktade aktiviteter. Akademin är en oberoende plattform som ger yngre forskare en stark röst i den forskningspolitiska debatten och som arbetar med att föra ut forskning till barn och unga. Inom akademin möts unga forskare över lärosätes- och disciplingränser för att samtala om forskning och forskningsrelaterade ämnen. Sveriges unga akademi bildades på initiativ av Kungl. Vetenskapsakademien 2011 och har cirka 35 ledamöter.

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.