ÌÇÐÄÍøÒ³°æ

Mats Eklund, professor och nuvarande föreståndare för BSRC vid Linköpings universitet, höll i flera av paneldiskussionerna, tillsammans med Axel Lindskog, tillträdande föreståndare.
− Forskning i akademin tar lång tid och industrierna tar kortare tid på sig. Men vi kanske kan mötas. Och vi måste se fördelarna i att förbättra jorden med biogödsel. Gödseln måste betala sig, sa Axel Lindfors.
Mats Eklund talade om biogasen i hela Europa och om samhällets acceptans för biogasen.
− Biogaslösningar kan klara flera av problemen med avfallshantering. Kan vi skapa en europeisk modell, en expansion eller hel identitet, som integrerar avfallet från lantbruket? Kan vi skapa det, kommunicera det och på så vis lyfta fördelarna med de hållbara biogasanläggningarna så kommer vi långt, sa Mats Eklund.

− Många som vi möter känner nog att det akademiska språket är för avancerat, svårt att förstå. Men vi samarbetar redan med forskare, och vi kan nog utöka det. Det behövs mer forskning kring matavfall som substrat. Det finns potential för att få in matavfallet i rätt strömmar, det är mycket organiskt avfall även inom industrin som inte återvinns, utan bränns. Det är oanvända resurser, säger Linn Mjörnman, Avfall Sverige.

− Region Kalmar är en regional/kommunal, politiskt styrd verksamhet, säger Carolina Gunnarsson från Region Kalmar. Vi är inga experter. Forskningen och kunskapen från BSRC är mycket viktig för oss. De senaste tio åren har biogas varit huvudbränslet i våra offentliga transporter. Men nästa upphandlingsperiod blir det ingen biogas i länstrafikens bussar. En stor förändring i hela vårt lokala system.

− Utmaningen är att få saker att hända. Vi behöver tänka på problemen för både de små- och de storskaliga satsningarna, säger Anna Lövsén. Vi behöver förutseende, långsiktig lagstiftning och finansiella instrument. Och fler måste inse det, våra politiker och våra myndigheter.
− Forskningen måste få vara avancerad. Samtidigt behöver vi goda exempel som kan visas upp på ett begripligt sätt. Som producent behöver Tekniska verken avancerad forskning kring utvinning. Men i slutändan så måste alla dessa delar vara på plats.

Men hur har EU realiserat målen? Inte så systematiskt, konstaterar Stefan Anderberg.
− RepowerEU uppmuntrade medlemsstaterna till att inkludera biometan i deras energiplaner. Men få gjorde det. Bara tolv av 28 medlemmar har mål för biometan.
Satsningar ökar på jordbruksrester, som gödsel och rester från jordbruksgrödor. Klimatklivet har påverkat utvecklingen i Sverige. Andelen biogas har ökat dramatiskt de senaste åren.
− Men många projekt i Europa är försenade på grund av administrativa bördor. Vi hoppas på en enklare beslutsprocess och att även EU-kommissionen signalerar med Green deal en vilja att snabbt nå målen, säger Stefan Anderberg, professor vid LiU.

− Det är viktigt att nå ut med kunskap och forskningsresultat ute på anläggningarna. Vi kan göra mer av det. Mer av vår tid behövs för att kommunicera mellan oss. När vi träffas så kommer vi fram till många idéer och lösningar. Vi har just nu ett stort intresse för biogas och för att öka beredskapen och vår förmåga att anpassa oss till olika kriser. Vi bör ta vara på den möjligheten, säger Annika Björn, docent vid Linköpings universitet.
− Inom forskningen behöver vi hitta nya vägar och lära oss mer om molekylerna som finns i biogasprocessen. Det kan finnas andra typer av tjänster som inte är utforskade ännu.

Jörgen Ejlertsson från S1 Biokraft som expanderar sin biogasutvinnning kraftigt i Norge, Sverige, Finland och Tyskland.
− Eftersom vi utökar så har vi ett behov av att utbilda operatörer och driftpersonal. Vi ser ett värde i att ligga nära forskningen. Det finns ett värde i att hitta saker, förbättringar man inte letade efter. Och att ha plattformar för att diskutera frågorna, där idéer kommer fram. Forskningen är viktig för oss, exempelvis när vi gör policy briefs.
− Vi måste förstå att det inte finns en enda lösning inom energiproduktion. Det kommer att behövas både enkla anläggningar och mer avancerade.

− Vårt jobb är att ta hand om invånarna i Linköping. Dieseln som importeras till Sverige kommer vid en krigssituation att gå till militären och sjukhusen. Där kan vi bli beroende av logistiska flöden och transporter. I det här sammanhanget blir lokal utvinning av biogas mycket intressant för oss.
− Vi behöver hitta backup-planer för energin, diversifiera energikällorna och försäkra oss om att vi inte lägger alla ägg i samma korg, säger Martin Liabäck, Linköpings kommun.

På konferensen ges flera tillfällen för mingel och nätverkande.

Hans Andersson:
− Vi har mycket data om biogaslösningarna. Och det finns mycket att lära av den. Det är en viktig resurs för framtida forskning. Vi kan också lära oss mer av de metoder som inte fungerar.

Linda Hagman, Sweco, föreläste om osäkerhetsfaktorer i klimatbedömningar, bland annat kring utsläppa av växthusgaser från gödsel. Till exempel kan det finnas källor från andra EU-länder som inte kan tillämpas på svenska förhållanden. Linda Hagman underströk vikten av att politiska beslut ska baseras på vad som gör bäst miljönytta, och att de måste baseras på vetenskap och teoretiska beräkningar.
− Vi måste börja någonstans, bestämma vad som ska mätas och utveckla mer tillförlitliga mätmetoder, sa Linda Hagman.

− Allt mer komprimerad biogas som blir flytande biogas innebär mindre volymer, lättare transporter och att bränslet blir mycket lättare att lagra , säger Per Everhill på Tekniska verken. Att lagra gas är svårare, och tar plats. Fördelarna med biogasen är också gödseln. Sverige har mycket liten egen produktion av gödsel. Men Tekniska verken kan förse 400 gårdar med gödsel. Och här kan tekniken utvecklas mycket mer. Jag vill också fokusera på gasturbiner som är på väg tillbaka och som körs på fossilt bränsle. De kan få en roll i framtidens energiproduktion. Lokalt producerad, icke-fossil energi.

På konferensen ges flera tillfällen för mingel och nätverkande. Sheper Shakeri Yekta, Jonas Ammenberg, Annika Björn från Linköpings universitet och Anna Schnürer från Sveriges Lantbruks universitet deltar i en idékläckar-aktivitet.