糖心网页版

Bridget Anderson 盲r professor i migration, r枚rlighet och medborgarskap samt chef f枚r det tv盲rvetenskapliga forskningsinstitutet Migration Mobility Bristol (MMB) vid universitetet i Bristol. Hennes forskning bygger p氓 insikten att skillnaderna mellan begreppen 鈥漨igrant鈥� och 鈥漨edborgare鈥� konstrueras genom s氓v盲l lagstiftning som sociala och politiska praktiker. Vardagliga antaganden om vem som 盲r migrant synligg枚r den underliggande logiken i migrationspolitiken, att den 盲r rasifierad och riktad mot de fattiga i v盲rlden.

Anderson talade vid en konferens som REMESO arrangerade med anledning av att LiU firade 50 氓r 2025. Konferensen hade rubriken: 鈥滿igration i en tid av kris鈥� och i sitt anf枚rande fokuserade Anderson p氓 fr氓gor som: Vem r盲knas som migrant och varf枚r? Vilka f枚rflyttningar r盲knas? Hur slutar vi ta gr盲nser f枚r givna?

鈥� N盲r migranter korsar gr盲nser visar de b氓de att vi lever i en mycket oj盲mlik v盲rld och ifr氓gas盲tter grunden f枚r denna oj盲mlikhet. De som r枚r sig olagligt g枚r det i strid mot lagen som s盲ger att de m氓ste stanna kvar i oj盲mlikhet och bara finna sig i det. De accepterar inte det, s盲ger Bridget Anderson.

Med det politiska skiftet i Europa, som domineras av nationalistiska, h枚gerpolitiska agendor, har denna logik blivit uppenbart frispr氓kig. Oftast positioneras 鈥漨igranter鈥� som ett hot, ett hot mot kulturen, ekonomin, politiken, nationalstaten 鈥� och arbetsmarknaden. Bridget Anderson konstaterar att 鈥漹ad de 盲n s盲ger kommer det bara att bli fler m盲nniskor p氓 flykt n盲r oj盲mlikheten 枚kar och klimatkrisen blir alltmer akut鈥�.

En v盲rld utan "migranter"

Vad skulle h盲nda om hennes uppmaning att dekonstruera begreppet migration lyckades? F枚r att lyckas skulle 鈥漨氓nga andra saker beh枚va falla p氓 plats鈥�, enligt Anderson, som menar att sj盲lva ifr氓gas盲ttandet av konceptet med n枚dv盲ndighet 枚ppnar f枚r bredare diskussioner om styrning, oj盲mlikhet och den globala kapitalismens struktur.

鈥� Jag f枚rest盲ller mig att en v盲rld utan 鈥檓igranter鈥� skulle vara en v盲rld utan gr盲nser, och d盲rmed en v盲rld utan egendom och utan de oj盲mlikheter och or盲ttvisor som fr氓n b枚rjan driver p氓 migration.

Kritik om att 枚ppna gr盲nser 盲r of枚renliga med starka v盲lf盲rdssystem 盲r i Bridget Andersons 枚gon ett mycket bra exempel p氓 n盲r migration uppm盲rksammas.

鈥� Vi uppm盲rksammar migration om det 盲r en migrant som utnyttjar v盲lf盲rdsstaten. Vi m盲rker inte r枚relser n盲r det 盲r pengar fr氓n beskattning av ett vapenf枚retag som blivit en tillg氓ng i v盲lf盲rdsstaten. Den r枚relsen 盲r helt osynlig.

F枚r Anderson 盲r den centrala fr氓gan hur samh盲llen kan bygga r盲ttvisa system f枚r omf枚rdelning och demokratiskt beslutsfattande i en v盲rld mer pr盲glad av hur m盲nniskor r枚r sig 盲n av begr盲nsningar.

鈥� Jag vet 盲rligt talat inte vad svaret 盲r, men jag vet att det m氓ste vara en central fr氓ga. Allts氓, det 盲r l盲ttare att f枚rest盲lla sig v盲rldens underg氓ng 盲n en v盲rld utan gr盲nser. Det 盲r d盲rf枚r vi beh枚ver tv盲rvetenskapligt arbete som uppmuntrar och ger n盲ring 氓t v氓r politiska fantasi. F枚r att hitta l枚sningar m氓ste vi identifiera r盲tt fr氓gor. Och migration 盲r startpunkten f枚r m氓nga av dessa fr氓gor.

Hydran som reser sig

Ett s盲tt att l盲ra sig av migration utan att bekr盲fta begreppet, 盲r att placera analysen av m盲nsklig r枚rlighet i ett bredare sammanhang av sociala processer och relationer, och koppla ihop migrationsforskare med forskare inom andra omr氓den. Hennes senaste bok, antologin Rethinking Migration, g枚r just det.

I sitt nuvarande projekt 盲r Anderson redakt枚r f枚r en kommande volym med titeln Hydra Rising, inspirerad av den inflytelserika historien The Many-Headed Hydra (2000) som unders枚kte revolution盲ra allianser och experiment med kollektiva levnadss盲tt p氓 1600-talet. Radikaler fr氓n den perioden utmanade 盲ktenskapet, k枚nsroller och rashierarkier, innan kapitalismen var fullt etablerad.

Den nya boken utforskar hur dessa traditioner lever vidare idag, s盲rskilt i samtida r枚relser som f枚respr氓kar r枚relsefrihet, 枚msesidiga st枚dstrukturer och avskaffade gr盲nser.

.