ÌÇÐÄÍøÒ³°æ

19 februari 2021

I gränsområdet mellan teknik och medicin pågår en febril forskningsaktivitet runtom på Linköpings universitet. Tillsammans utgör det en viktig LiU-profil med goda förutsättningar att ytterligare stärkas – det framgick under en digital konferens som Institutionen för medicinsk teknik bjudit in till.

En person i magnetröntgen på CMIV under bevakning av en sköterska.

– Vi inleder nu vårt strategiarbete och jag ser jag detta som ett mycket intressant område i vår vision för 2030, underströk rektor Jan-Ingvar Jönsson när han inledningstalade.

Foto Charlotte PerhammarHan lyfte fram livsvetenskaperna och deras betydelse för människors hälsa och livskvalitet.

– Idag ligger nästan allt fokus i forskningen på den sjuke. Bara tre procent handlar om förebyggande. Man kan lite skissartat säga att vår hälsa till 30 procent beror på genetik, 20 procent miljö, 10 procent hälsovård – men livsstilen står för hela 40 procent!

Han efterlyste bland annat bättre verktyg för tidig diagnostik och ett ökat utnyttjande av hälsodata för förebyggande insatser. Men också mer forskning i direkt anslutning till sjukvården.

Sedan 2019 finns en nationell strategi för livsvetenskapen där Linköping pekas ut som navet i en av fem starka regioner.

– Vi behöver fortsätta att utveckla den regionala infrastrukturen inom området men också hitta de fält där vi kan svara för excellent forskning, sa Jan-Ingvar Jönsson.

Vid konferensen presenterades olika aktörer i gränssnittet mellan teknik och medicin på Linköpings universitet, som Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV), Forum Scientium, Wallenberg Center för molekylär medicin (WCMM), Institutionen för medicinsk teknik samt det nystartade östgötska samverkansiniativet East Sweden MedTech. Under dagen uppmärksammades även en lång rad forskningsprojekt inom området i presentationer av forskare på medicinska och tekniska fakulteten.

Ett av tre styrkeområden

LiU-forskningen inom medicinsk teknik har även på andra sätt hamnat i fokus på sistone. Nyligen beslutade universitetsledningen att inleda försöksverksamhet med medicinsk teknik som ett av tre horisontella styrkeområden inom forskningen vid Linköpings universitet (de andra två är AI och transporter).

Styrkeområden ska inte förväxlas med starka forskningsområden eller andra centrumbildningar vid LiU, som oftast väljs ut och får medel via externa finansiärer. Styrkeområdena är snarare "horisontella satsningar" som väljs ut av LiU:s ledning för att stärka forskningsprofilen och kvaliteten inom områden med koppling till de globala utvecklingsmålen. Områdena bedöms ha betydande samhällsrelevans och potential för utveckling.

I samtliga utpekade styrkeområdena bedrivs forskning på bred front. Olika forskargrupper kan dock ha glädje av att knyta närmare band med varandra. Området medicinsk teknik berör inte bara tekniska och medicinska fakulteterna utan även den filosofiska fakulteten, bland annat genom nystartade Centrum för medicinsk humaniora och etik.

Initialt medverkar inte mindre än nio av LiU:s institutioner i satsningen inom medicinsk teknik, där det övergripande syftet är att stimulera den interna kraftsamlingen och tillsammans med externa aktörer skapa global synlighet och framgång.

(Texten är uppdaterad 210301)

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.