I det senaste numret av den ansedda vetenskapliga tidskriften Science uppmÀrksammas den forskning om antibiotikaresistens som pÄgÄr pÄ Linköpings universitet.
Bonnedahl och hans kollegor har studerat mÄsfÄglar runt om i vÀrlden och tagit prover pÄ deras avföring för att hitta bakterier som har antimikrobiell resistens (AMR). AMR innebÀr att bakterier kan överleva trots behandling med antibiotika, vilket kan leda till allvarliga infektioner hos mÀnniskor och djur.
â Vi hittar ofta AMR-gener hos mĂ„sar som Ă€r identiska med de som finns hos mĂ€nniskor. Det tyder pĂ„ att det finns ett utbyte av gener mellan oss, sĂ€ger Bonnedahl.
SpÄrar mÄsarnas rörelser och avföring
Forskarnas hypotes Àr att mÄsarna fÄr i sig de resistenta bakterierna genom att födosöka frÄn avloppsreningsverk och soptippar, dÀr det Àr vÀlkÀnt att resistenta bakterier ansamlas. Sedan finns det en risk att fÄglarna sprider de bakterierna vidare genom sin spillning, som kan hamna pÄ mat eller vatten som mÀnniskor konsumerar.Mariëlle van Toor, Jonas Bonnedahl och Jonas Waldenström (vÀnster till höger) lÀr en medhjÀlpare att mÀrka en mÄs. Foto J. COHEN/SCIENCE
â Genom att fĂ€sta sĂ€ndare med GPS-positionering kan vi i detalj studera mĂ„sarnas rörelser och flyttning. PĂ„ sĂ„ sĂ€tt hoppas vi kunna identifiera riskmiljöer dĂ€r fĂ„glarna kan plocka upp resistenta bakterier, men Ă€ven till vilka miljöer de riskerar att sprida dessa resistenta bakterier vidare till.
I en pÄgÄende studie har de upptÀckt att skrattmÄsar födosöker frÄn avloppsreningsverk förutom att besöka Äkrar med grödor, beteshagar och badstrÀnder till exempel.
Mycket av analyserna ÄterstÄr, men redan nu kan forskargruppen slÄ fast att skrattmÄs kan vara en vektor för spridning av antibiotikaresistens mellan mÀnniska och miljö. Den pÄgÄende forskningen har ocksÄ visat hur den Ärliga flyttningen hos olika mÄsfÄglar sker över lÄnga strÀckor ibland över kontinenter vilket ökar risken för att de sprider AMR-gener till nya platser.
KlimatförÀndringarna kan förvÀrra problemet
Forskarna varnar ocksĂ„ för att klimatförĂ€ndringarna kan göra situationen vĂ€rre. Extrema vĂ€derhĂ€ndelser sĂ„vĂ€l ökad nederbörd som torka kan bidra till att sprida AMR-gener. Vid stora nederbördsmĂ€ngder tvingas ofta avloppsreningsverk till sĂ„ kallad âbreddningâ dvs att en del av avloppsvattnet slĂ€pps ut orenat. Vid torka kan dessutom fĂ„glar och andra djur samlas vid fĂ€rre vattenkĂ€llor och dela pĂ„ mikrober.
â Vi behöver identifiera varifrĂ„n AMR kommer och hur det sprids i miljön, sĂ„ att vi kan hitta strategier för att minska effekterna, sĂ€ger Bonnedahl.
AMR Àr ett globalt hot mot folkhÀlsan, som orsakar miljontals dödsfall varje Är. Enligt en rapport i The Lancet dog uppskattningsvis 1,27 miljoner mÀnniskor i vÀrlden under 2018 pÄ grund av icke behandlingsbara infektioner orsakade av AMR.
MÄsarna Àr inte skyldiga
Bonnedahl betonar dock att mÄsarna inte Àr de verkliga bovarna i dramat. Det Àr hur vi mÀnniskor anvÀnder och slÀpper ut antibiotika och andra miljögifter som ligger bakom problemet.
â Vi ska inte skylla pĂ„ mĂ„sarna. Vi borde skylla pĂ„ oss sjĂ€lva för att vi slĂ€pper ut AMR pĂ„ ett sĂ€tt som gör att de fĂ„r i sig det, sĂ€ger han.
Han föreslÄr att man kan förbÀttra reningen av avloppsvatten, se till att fÄglar inte fÄr Ätkomst till reningsbassÀnger och ha tÀckta soptippar.
â Vi mĂ„ste agera snabbt och samordnat för att begrĂ€nsa spridningen av AMR, annars riskerar vi att förlora effekten av antibiotika som vi tar för givet idag, sĂ€ger han.
