PĂ„ svenska stĂ„r OECD för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. Det Ă€r en internationell organisation med 38 medlemslĂ€nder. OECD arbetar frĂ€mst med ekonomiska analyser, bedömningar och prognoser som medlemslĂ€nderna kan ta del av â utan att tvingas till Ă„tgĂ€rder.
I det arbetet kopplar OECD samman miljö, ekonomi, handel, energi och utvecklingsfrÄgor. Vilket Àr en utmÀrkt kombination för Patrik Thollander, professor i energisystem vid Linköpings universitet och Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling (IEI).
â De hade sökt pĂ„ de hĂ€r frĂ„gorna kopplade till energieffektivisering för smĂ„- och medelstora företag. Och de sa till mig att mitt namn kom upp hela tiden, berĂ€ttar Patrik Thollander .
â Det betyder förstĂ„s vĂ€ldigt mycket för mig att ha fĂ„tt vara en del av arbetet inom en sĂ„ stor och viktig organisation. Men det var ganska mycket jobb. Alla mina ordinarie projekt stannade ju inte för det hĂ€r.
Vad gjorde ni?
â Vi var fem utredare som jobbade i grupp, tvĂ„ externa och tre frĂ„n OECD som skulle utvĂ€rdera Portugals gröna omstĂ€llningsarbete kopplat till SME:s, eller smĂ„ och medelstora företag. Det innebar allt frĂ„n entreprenörskap till utbildningsfrĂ„gor, kopplat till grön omstĂ€llning av SME:s. Och min del var energisystem och olika lösningar runt det.
Hur gick det till rent praktiskt?
â Arbetet bestod i att vi satt pĂ„ Portugals regeringskansli i Lissabon och intervjuade merparten av dem som kansliet tyckte att vi skulle intervjua.
â SĂ„ trĂ€ffade vi vd:n för branschsektorn inom textil. En viktig industri för Portugal. Och i det fallet blev uppdraget att studera hur Portugal kan förbĂ€ttra sina styrmedel och insatser för till exempel energieffektivisering inom textilindustrin.
Enligt internationell statistik kunde gruppen notera att de portugisiska textilföretagen inte prioriterade energiledningssystem, i varje fall inte i jÀmförelse med andra, konkurrerande lÀnder i frÀmst Asien.
â Man optimerar energin. Systemet Ă€r till för att nĂ„ ett strukturerat arbete med energifrĂ„gor. Man sĂ€tter upp tydliga mĂ„l i en energiplan. Det finns en person som ansvarar för energifrĂ„gorna, och man för statistik över energiförbrukning och kostnader.
Men i Portugal noterade de inga politiska styrmedel som uppmuntrade den hÀr typen av system inom textilindustrin. Och i jÀmförelse med andra lÀnder blev detta extra tydligt, enligt Thollander.
Vad tror du att ditt Ă„tagande i OECD-rapporten kan ge i framtiden?
â Dels hoppas jag att vi gjorde nytta, dels Ă€r det ett mycket Ă€rofullt uppdrag som kan ge ringar pĂ„ vattnet för mig och min forskning. Jag Ă€r förstĂ„s glad över att jag fick vara med om detta, sĂ€ger Patrik Thollander.
I det arbetet kopplar OECD samman miljö, ekonomi, handel, energi och utvecklingsfrÄgor. Vilket Àr en utmÀrkt kombination för Patrik Thollander, professor i energisystem vid Linköpings universitet och Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling (IEI).
â De hade sökt pĂ„ de hĂ€r frĂ„gorna kopplade till energieffektivisering för smĂ„- och medelstora företag. Och de sa till mig att mitt namn kom upp hela tiden, berĂ€ttar Patrik Thollander .
"Mycket jobb"
Efter att han förelĂ€st pĂ„ OECD:s stora Ă„rskonferens i Paris, tillfrĂ„gades han om uppdraget att vara den i OECD:s team som skulle utreda hela Portugals policyer för den gröna omstĂ€llningen i smĂ„ och medelstora företag (SME).â Det betyder förstĂ„s vĂ€ldigt mycket för mig att ha fĂ„tt vara en del av arbetet inom en sĂ„ stor och viktig organisation. Men det var ganska mycket jobb. Alla mina ordinarie projekt stannade ju inte för det hĂ€r.
Rapport till regering
Utredningen mynnade ut i en stor rapport som skickades till Portugals regering. Den har dock inte offentliggjorts.Vad gjorde ni?
â Vi var fem utredare som jobbade i grupp, tvĂ„ externa och tre frĂ„n OECD som skulle utvĂ€rdera Portugals gröna omstĂ€llningsarbete kopplat till SME:s, eller smĂ„ och medelstora företag. Det innebar allt frĂ„n entreprenörskap till utbildningsfrĂ„gor, kopplat till grön omstĂ€llning av SME:s. Och min del var energisystem och olika lösningar runt det.
Hur gick det till rent praktiskt?
â Arbetet bestod i att vi satt pĂ„ Portugals regeringskansli i Lissabon och intervjuade merparten av dem som kansliet tyckte att vi skulle intervjua.
Textilbranschen
Han radar upp exempel pĂ„ olika befattningar och branschorganisationer inom Portugals nĂ€ringsliv och representanter frĂ„n stora statliga myndigheter och organisationer. Till exempel motsvarigheterna till NaturvĂ„rdsverket, Energimyndigheten och Svenska kraftnĂ€t. Och sakkunniga frĂ„n olika departement och en rad olika aktörer med initiativ inom energi- och den gröna omstĂ€llningen. Men ocksĂ„ branschföretrĂ€dare frĂ„n smĂ„ och medelstora företag.â SĂ„ trĂ€ffade vi vd:n för branschsektorn inom textil. En viktig industri för Portugal. Och i det fallet blev uppdraget att studera hur Portugal kan förbĂ€ttra sina styrmedel och insatser för till exempel energieffektivisering inom textilindustrin.
Enligt internationell statistik kunde gruppen notera att de portugisiska textilföretagen inte prioriterade energiledningssystem, i varje fall inte i jÀmförelse med andra, konkurrerande lÀnder i frÀmst Asien.
Inga politiska styrmedel
Vad Ă€r ett energiledningssystem bra för?â Man optimerar energin. Systemet Ă€r till för att nĂ„ ett strukturerat arbete med energifrĂ„gor. Man sĂ€tter upp tydliga mĂ„l i en energiplan. Det finns en person som ansvarar för energifrĂ„gorna, och man för statistik över energiförbrukning och kostnader.
Men i Portugal noterade de inga politiska styrmedel som uppmuntrade den hÀr typen av system inom textilindustrin. Och i jÀmförelse med andra lÀnder blev detta extra tydligt, enligt Thollander.
"Jag Àr glad"
â Ett statligt stöd tillsammans med ett krav pĂ„ energiledningssystem kan leda till tvĂ„âtre procent bĂ€ttre vinstmarginal. I en global konkurrens kan det vara fullt tillrĂ€ckligt, sĂ€ger Patrik Thollander.Vad tror du att ditt Ă„tagande i OECD-rapporten kan ge i framtiden?
â Dels hoppas jag att vi gjorde nytta, dels Ă€r det ett mycket Ă€rofullt uppdrag som kan ge ringar pĂ„ vattnet för mig och min forskning. Jag Ă€r förstĂ„s glad över att jag fick vara med om detta, sĂ€ger Patrik Thollander.
