ÌÇĐÄÍűÒł°æ

08 juni 2021

FN-organet UNESCO arrangerade i maj en konferens på temat Världshumaniora i Europa och bortom Europa. Cecilia Åsberg, professor vid Linköpings universitet, var med och diskuterade viktiga framtida inriktningar och policyinsatser som kan få konsekvenser för nationella strategier inom humaniora.

–Syftet med konferensen var att samla krafterna för samhĂ€llsrelevant humaniora i Europa och bortom Europa för att bĂ€ttre kunna svara upp mot vĂ„r tids utmaningar, till exempel pandemier, miljöförĂ€ndringar och artificiell intelligens (AI), sĂ€ger hon.

Konferensen hölls i Lissabon, Portugal, och Ă€r en uppföljning pĂ„ UNESCOs vĂ€rldskonferens i LiĂšge, Belgien, 2017. Den gav upphov till Lissabon-deklarationen om humaniora “Öppen forskning och innovation”, ett dokument som förvĂ€ntas fĂ„ konsekvenser för forskningsstrategiska beslut i och mellan EUs lĂ€nder. Deklarationen bekrĂ€ftar bland annat att humaniora har en viktig samhĂ€llsfunktion. Den understryker att det unika vĂ€rdet av humaniora och kulturforskning ligger just i mĂ„ngfalden av dess begrepp, metoder, traditioner och erfarenheter och i dess produktiva relation till samhĂ€lls- och naturvetenskaperna i innovativa former av tvĂ€rvetenskap. Den uttrycker Ă€ven farhĂ„gor kring hur humaniora ofta saknar de nödvĂ€ndiga resurserna och det nödvĂ€ndiga erkĂ€nnandet inom högre utbildning och forskning.

Synergier och mervÀrden viktiga inom humaniora

Cecilia Åsberg har i nĂ€stan tvĂ„ decennier drivit och drivit pĂ„ olika former av mer-Ă€n-mĂ€nsklig humaniora, till exempel miljöhumaniora, teknohumaniora och annan posthumaniora i Sverige och internationellt. Hon arbetar vid tema Genus och Ă€r en av tre forskningsledare för forskningsprojekt om artificiell intelligens (AI) och konst inom Wallenberg WASP-HS. Hon leder ocksĂ„ The Posthumanities Hub, en forskargrupp som har fĂ„tt stort internationellt genomslag och varit en fruktbar plattform för samhĂ€llsrelevant humaniora.

–Mitt huvudbudskap under konferensen var vikten av att integrera olika perspektiv, samtidigt inom humanioraforskningen. AlltsĂ„ om synergistisk och integrativ humaniora som funkar i det lokala sammanhanget. Det handlar om mer Ă€n vanlig mĂ„ng- eller tvĂ€rvetenskap, om att koordinera rĂ€tt sorts fruktbara synergier, sĂ€ger Cecilia Åsberg.

–Jag menar att vi kan och bör kombinera filosofins, konstens och vetenskapens enorma förmĂ„ga att förĂ€ndra vĂ„r vĂ€rldsbild. Biologi till exempel, tĂ€nker alltid relationellt och processuellt och över lĂ„ng evolutionĂ€r tid, hur vi Ă€r ett djur bland andra i ekologiska system. Konsten breddar och rubbar vĂ„ra cirklar, bĂ€ttrar pĂ„ vĂ„r inkĂ€nningsförmĂ„ga och trĂ€nar oss att möta det okĂ€nda medan teori skapar nya ord för fenomen vi tidigare inte förstĂ„tt men dĂ€rmed kanske bĂ€ttre kan hantera.

AI förÀndrar till exempel förutsÀttningarna för konstnÀrligt skapande. SÄ kallade NFT (non-fungible tokens) har skapat en helt ny konstmarknad för kryptokonst. Det Àr konst som numera sÀljs dyrt och som inte existerar i annan form Àn som lÀnkad, digital kod, precis som kryptovalutor.

–Det har verkligen blivit en ekonomisk och kulturell hajp kring sĂ„dan hĂ€r konst. Samtidigt existerar ingenting i ett vakuum. Internet har ju ocksĂ„ en fysisk sida. Det krĂ€vs enorm serverkraft för dessa stĂ€ndigt utökade algoritmiska berĂ€kningar och större och större serverhallar för att hĂ„lla den exponentiellt vĂ€xande kryptomarknaden igĂ„ng. Det innebĂ€r ett större utslĂ€pp av koldioxid i atmosfĂ€ren i en tid nĂ€r vi behöver dra ner pĂ„ miljöutslĂ€ppen. Kryptomarknaden gör redan stora vinster och kommer fĂ„ stora effekter pĂ„ klimatet för ansenlig tid framöver. DĂ€rför behöver miljöhumaniora lĂ€nkas med teknikhumaniora, men ocksĂ„ med sociala rĂ€ttvise-perspektiv, sĂ€ger Cecilia Åsberg.

Arbetar brett

Forskare vid Linköpings universitet arbetar med humaniora inom flera omrÄden. Till exempel, med social, ekologisk och ekonomisk hÄllbarhet, med kulturarv, avkolonialisering av humaniora och annan högst samhÀllsrelevant forskning, med miljöhumaniora och medicinhumaniora och mer-Àn-mÀnsklig humaniora.

–Det tvĂ€rvetenskapliga arbetet med humaniora pĂ„ LiU passar sĂ„ vĂ€l för de framtida riktningar som nu stakas ut för detta breda internationella omrĂ„de. Nu gĂ€ller det att vi samarbetar Ă€nnu mer, försöker fĂ„ till överlappande agendor över vitt skilda intressen och arbetar fakultetsövergripande och med samhĂ€llets och naturens olika intressenter. Det Ă€r spĂ€nnande att leva som forskare i vĂ„r tid, avslutar Cecilia Åsberg.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.