ÌÇĐÄÍűÒł°æ

02 december 2024

Årets Cnattingiuspris från Östergötlands museum går till forskaren Bodil Axelsson för hennes bidrag till den ökade kunskapen om kulturarv och museer.

Fotograf: Anna Nilsen

Professor Bodil Axelsson, IKOS, Avdelningen för kultur, samhälle, form och medier, tilldelas det årliga Cnattingiuspriset för framstående forskning om kulturarv och museer. I motiveringen betonas hur hennes arbete med att göra kulturhistoriska föremål tillgängliga, bidragit till att bevara det förflutna men också till att skapa nya insikter om digitaliserings inverkan och utmaningar.

Stort grattis till Cnattingiuspriset! Hur känns det att få denna utmärkelse?

– Jag blev otroligt glad, hedrad och överraskad, det var väldigt oväntat.

Kan du berätta mer om din forskning och hur den bidrar till att göra kulturhistoriska föremål mer tillgängliga?

– Jag har ett analytiskt kritiskt perspektiv i min forskning om museernas digitalisering. Jag undersöker och diskuterar konsekvenserna av att fysiska föremål blir bild och data.

Vilka är de största utmaningarna du har stött på när det gäller digitalisering av museisamlingar?

– Museernas utmaning är att de har otroligt många föremål, foton och arkivhandlingar i sina samlingar. Det finns ett starkt digitaliseringsimperativ, som dels handlar om att digitisera, dvs skapa digitala versioner av analoga föremål, och dels handlar om att kommunicera i digitala format om och i utställningar. Mitt nuvarande projekt handlar om hur museer skapar digitala lärresurser för skolan, vilket innebär en helt ny typ av pedagogik för museer. Digital omställning är både kunskaps- och resurskrävande, i praktiken blir det ju ytterligare ett slags museum, utöver byggnaden med utställningar och magasinen med alla föremål som inte visas.

Museer behöver både nya kompetenser och hitta sätt att finansiera teknik och nya sätt att arbeta. Möjligheterna att göra detta är ojämnt fördelad mellan olika typer av museer. Stora statliga museer har till exempel mera resurser till detta än kommunala och regionala museer.

Hur ser du på framtiden för museer i en alltmer digitaliserad värld?

– Museer är klassiska samhällsinstitutioner, de kommer klara sig bra för det finns fortfarande en längtan efter att uppleva och lära sig genom föremål, foton och arkivdokument.

Vad inspirerade dig att fokusera på kulturarv och museer i din forskning?

– Jag ville förstå mera om formandet av meningsfulla förflutenheter genom kommunikativa praktiker.

Vad anser du är det viktigaste museer kan göra för att bevara kulturarv i dagens samhälle?

– Att undvika kulturell och social polarisering genom att lyssna in och samspela med mångfalden av framspringande behov av kunskap, upplevelser och erfarenheter.

Fakta, information och kontakt

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.