ÌÇÐÄÍøÒ³°æ

11 september 2023

Vinnova satsar drygt 30 miljoner kronor på ett nytt kompetenscentrum inom autonoma system och avancerade matematiska metoder vid LiU. Klimatförändringar och global säkerhet ligger i fokus för forskargrupperna som ska samarbeta med ett tiotal både större och mindre företag. 

En person står med en drönare. Fotograf: Magnus Johansson

Innovationsmyndigheten Vinnova satsar 387 miljoner kronor de kommande fem åren på 11 nya kompetenscentrum runtom i Sverige. Målet med de nya forskningsmiljöerna, där universitet och företag har ett nära samarbete, är att få fram ny kunskap och teknik för en hållbar industri och snabbare digital samhällsomställning. Ett nytt kompetenscentrum SEDDIT (Sensor Informatics and Decision-making for the Digital Transformation) bildas vid LiU.

– Väldigt glädjande! Det är mycket jobb som ligger bakom en ansökan och det är roligt när arbetet bär frukt. Viktigt att LiU kan vara med och konkurrera i de här sammanhangen, säger projektledaren Svante Gunnarsson, professor vid Institutionen för systemteknik, ISY.

Öka konkurrenskraften

I centret kommer avdelningarna för reglerteknik och fordonssystem på ISY arbeta tillsammans med avdelningen för signaler och system vid Uppsala universitet. Forskargrupperna kommer att ha ett nära samarbete med tio företag – allt från stora varumärken som Scania, Saab, Volvo Cars och Väderstad till mindre och medelstora som Linköpingsbolagen Sensorbee och UMS Skeldar.
Företagen går in och medfinansierar satsningen. Vissa har ISY samarbetat med tidigare, andra är nya kontakter. Utöver att öka företagens konkurrenskraft finns två fokusområden i SEDDIT: klimatförändringar och global säkerhet.

Tydliga hållbarhetskopplingar

– Att ha sådana täta samarbeten med industrin är mycket stimulerande. Det är en stor spännvidd mellan storlek på företagen och vilka produkter som produceras, men det finns gemensamma frågor som alla berörs av. Det vi gör i SEDDIT ska vara bra forskning, det ska vara relevant för företagen men också ha tydliga hållbarhetskopplingar, säger Svante Gunnarsson.

I tidigare liknande konstellationer har det använts tre nyckelord; people, processes och products, för att beskriva de önskade resultaten i projekten. Ambitionen är att det även ska gälla även för SEDDIT.

– Med people menas att vi ska utbilda kompetenta personer på dels doktors- och licentiatnivå, dels på civilingenjörsnivå. Projektet handlar om forskning, men vi har även ett stort engagemang i utbildningarna här på tekniska högskolan.

– Med processes menar vi metoder som kommer in i företagens produktutveckling och kan göra den bättre, snabbare och effektivare. Det kan vara simuleringsmodeller, beräkningsmodeller eller liknande.

– Med products menar vi att lösningar från forskningen kan komma in och göra produkterna bättre och mer konkurrenskraftiga genom effektivitet och reducerade utsläpp, säger Svante Gunnarsson.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En närbild av en metallstruktur med många ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon står framför en röd vägg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.