ÌÇĐÄÍűÒł°æ

12 september 2024

Kan artificiell intelligens förenkla och automatisera processen för begäran av allmän handling hos en myndighet? Doktoranden Micael Frideros vid LiU ska följa ett sådant försök.

Manlig doktorand vid dator.
Det Àr antal mindre kommuner (Lidingö stad, Kungsbacka kommun och Skaraborg kommunalförbund) som tillsammans med Linköpings universitet och advokatfirman Kahn Pedersen har fÄtt ett bidrag pÄ 1,9 miljoner kronor frÄn Vinnova.

Projektet heter ”RĂ€tt till insyn” och stödet kommer frĂ„n Vinnovas utlysning ”Gemensamma AI-förmĂ„gor i kommuner och civilsamhĂ€lle”.
Manlig doktorand pÄ campus.
Micael Frideros.Fotograf: Ulrik Svedin

− Jag kommer att delta som följeforskare. DĂ„ kommer jag ocksĂ„ att fungera som bollplank och diskutera AI-aspekterna av projektet, sĂ€ger doktoranden Micael Frideros.

Följeforskning innebÀr att forskaren finns med pÄ plats i verksamheten för att granska olika beslutsprocesser, organisation, metoder och liknande. Det kan ocksÄ vara uttalat att forskaren bidrar med kunskap under tiden.

Micael Frideros Àr bitrÀdande förestÄndare och operativt ansvarig för AI-plattformen vid Linköpings universitet. Han har tagit initiativ till diskussioner om AI-relaterade forskningssamarbeten med svenska myndigheter. Hans doktorandstudier kretsar runt strategi- och utvecklingsfrÄgor inom AI, till exempel hur man implementerar och anvÀnder den nya tekniken. Micael Fridefors forskningsstudier bedrivs vid institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI), dÀr han en gÄng tog sin civilingenjörsexamen.

Hur kÀnns det att fÄ den möjligheten?
− Det Ă€r fantastiskt roligt att fĂ„ studera praktisk AI-tillĂ€mpning i offentlig verksamhet.

Min forskning kommer att ha ett organisatoriskt perspektiv. Till exempel hur organisationerna jobbar med den hÀr typen av teknik och hur det i sin tur pÄverkar organisationen.

NÀr en allmÀn handling begÀrs ut mÄste dokumentet granskas av för att se om det finns nÄgra sekretessbelagda uppgifter som behöver maskeras. Det Àr en tidskrÀvande process.

Vad kan myndigheterna vinna pÄ att anvÀnda artificiell intelligens?
− MĂ„nga myndigheter pekar ut begĂ€ran av allmĂ€n handling som ett stort arbete. Det kan röra sig om flera heltidstjĂ€nster i sammanlagd tid. Det Ă€r klart att man kanske ser bĂ„de ekonomiska och organisatoriska fördelar med artificiell intelligens hĂ€r. Men det Ă€r ocksĂ„ ett stort ansvar, viktiga myndighetsbeslut och saker som absolut inte fĂ„r gĂ„ fel.

Hur lÄngt kan dokumentgranskning och maskering av handlingar automatiseras, tror du?
− De försök som gjorts ser lovande ut. Men vi fĂ„r se vad som Ă€r rimligt att göra. Det Ă€r precis som med all artificiell intelligens. Den hĂ€r tekniken kan ju vara vĂ€ldigt kraftfull, men i viss mening saknar den fortfarande ett faktiskt omdöme, sĂ€ger Micael Frideros.

Han planerar Àven att göra jÀmförelser mellan olika kommuners sÀtt att nÀrma sig digitaliseringen och teknisk förÀndring med artificiell intelligens.

Uppdatering maj 2025: Micael Frideros gÄr nu över för att bedriva sin forskning helt vid institutionen för informatik och media pÄ Uppsala universitet, dÀr han tillhör samhÀllsvetenskapliga fakulteten.


Relaterat innehåll

IEI

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.