ÌÇĐÄÍűÒł°æ

20 september 2023

Går det att göra världsomspännande enkäter för att avgöra hur eniga forskarna är i en viss fråga? Och kan det i så fall vara ett botemedel mot desinformation och konspirationsteorier? Linköpings universitet är nu med i ett projekt som ska pröva det här.

Professor Harald Wiltsche stÄr utanför Studenthuset pÄ Campus Valla i Linköping. Fotograf: Magnus Johansson
Professor Harald Wiltsche är koordinator för projektet vid Linköpings universitet.

Tror du att Covid-19-pandemin orsakades av ett virus?

Den frÄgan gick i maj ut via mejl till drygt 20 000 forskare vÀrlden över. Men det hela var bara ett första tekniktest inför det projekt som fÄtt namnet The Institute for Ascertaining Scientific Consensus (IASC). I rak översÀttning: Institutet för faststÀllande av vetenskaplig konsensus.

Initiativet kommer frÄn vetenskapsfilosofen Peter Vickers vid universitetet i Durham i England. Hans mÄl Àr att skapa ett system för att snabbt mÀta forskarsamhÀllets instÀllning till viktiga och aktuella frÄgor. Detta genom att bygga upp ett nÀtverk av forskare frÄn hela vÀrlden.

Ett redskap för alla

Linköpings universitet var det första svenska lÀrosÀte som gick med i nÀtverket och den som hÄller i trÄdarna Àr professor Harald Wiltsche vid Institutionen för kultur och samhÀlle. Han kom i kontakt med projektet via en före detta student. Forskningens roll i samhÀllet Àr ocksÄ ett Àmne som ligger honom varmt om hjÀrtat.

– NĂ€tverket kan bli ett anvĂ€ndbart redskap för beslutsfattare, sĂ€rskilt som det Ă€r bevisat att nĂ€r det samlade forskarsamhĂ€llet uttrycker enighet i en frĂ„ga, sĂ„ pĂ„verkar det Ă„sikter och Ă„tgĂ€rder. Det kommer ocksĂ„ att ge vanliga mĂ€nniskor information och motverka fake news och desinformation. Det kan ocksĂ„ visa pĂ„ nĂ€r experter frĂ„n olika lĂ€nder, eller olika delar av vĂ€rlden, har olika Ă„sikter, sĂ€ger Harald Wiltsche.

I Sverige Àr nu Àven Uppsala och Stockholm med i projektet som har koordinatorer vid över 70 institutioner pÄ sex kontinenter. Det finansieras av universitet i Durham och visar det sig lyckat Àr ambitionen att det ska bli en permanent verksamhet. Tanken Àr att vem som helst dÄ ska kunna skicka in förslag pÄ frÄgor till forskarnÀtverket.

I mejlenkÀterna som skickas ut fÄr forskarna ta stÀllning till pÄstÄenden och sedan svara pÄ i hur hög grad de hÄller med eller inte hÄller med. Koordinatorernas uppgift Àr att förmedla frÄgorna till de experter som Àr relevanta för Àmnet.

– Det tar mindre Ă€n tvĂ„ minuter att lĂ€sa mejlet och svara. PĂ„ sĂ„ vis kommer svarsfrekvensen att bli vĂ€ldigt hög jĂ€mfört med vanliga vetenskapliga opinionsundersökningar. Svaren registreras snabbt och anonymt i en databas. DĂ€refter kommer graden av enighet att berĂ€knas, sĂ€ger Harald Wiltsche.

Olika grader av enighet

Men vad krÀvs dÄ för att kunna sÀga att forskarvÀrlden Àr helt enig? I ett mejl svarar initiativtagaren Peter Vickers vid universitetet i Durham sÄ hÀr:

”Jag tror det Ă€r fel att frĂ„ga om det finns eller inte finns konsensus. Det finns bara olika grader. Ordet kan omöjligt betyda hundra procents enighet för det kommer aldrig att intrĂ€ffa. Vi uppnĂ„dde bara 95 procents enighet nĂ€r det gĂ€llde frĂ„gan om det Ă€r vetenskapligt bevisat att Covid-19 orsakades av ett virus.”

Även om projektet vĂ€lkomnats av forskarvĂ€rlden finns det förstĂ„s de som har invĂ€ndningar. En del befarar att projektet riskerar att motverka sitt eget syfte och istĂ€llet öka misstron mot vetenskapen.

– Kritikerna har en poĂ€ng. Det finns en risk att man kör över folk med, ofta vĂ€ldigt svĂ„rbegriplig, vetenskap. Å andra sidan Ă€r IASC bara en sida av myntet. BĂ€ttre vetenskaplig utbildning och bĂ€ttre kontakt mellan forskare och allmĂ€nhet Ă€r den andra. Vi forskare mĂ„ste bli bĂ€ttre pĂ„ att inte bara prata om fakta, utan ocksĂ„ om hur vi kommer fram till dem, sĂ€ger LiU:s koordinator Harald Wiltsche.

LĂ€s mer om

Forskning och organisation

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.