Forskare vid Linköpings universitet, här Marie Larsson och Melissa Govender, undersöker effekter av covid-19 på immunförsvaret. Foto Cecilia Säfström – Framför allt ser vi i vår studie en aktivering av många celltyper ett halvår efter insjuknande. Det liknar hur immuncellerna blir vid situationer som cancer och hiv, då det finns en kronisk infektion i kroppen och pågående immunaktivering. Aktiveringen vi ser kan innebära att immuncellerna inte kommer att kunna aktiveras optimalt vid nya infektioner, och att de kanske bidrar till att tysta ner ett immunsvar i stället för att stärka det, säger Marie Larsson, professor i virologi vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper.
Vårt immunförsvar kan delas in i två delar: det medfödda och det förvärvade. Det medfödda immunförsvaret reagerar snabbt men ospecifikt. Det förvärvade, specifika immunförsvaret aktiveras senare vid en infektion och lär sig att attackera virus och bakterier som kroppen har kommit i kontakt med. Det specifika immunförsvaret fungerar också som ett minne, så att infektionen kan slås ned mycket snabbare nästa gång vi möter samma smittoämne.
Kritisk länk i vårt försvar
I den aktuella studien har forskarna tittat närmare på det medfödda immunförsvaret, som är nödvändigt för att kroppen över huvud taget ska kunna organisera ett specifikt immunförsvar. Första gången kroppen kommer i kontakt med ett nytt virus, som sars-cov-2 i början av pandemin, måste immunförsvaret upptäcka det främmande viruset. En grupp celler som heter dendritiska celler är nödvändiga för att detta ska ske. De aktiverar sedan T-celler, som kan döda celler som infekterats med sars-cov-2, och som i sin tur aktiverar B-celler, som kan producera antikroppar som neutraliserar viruset. De dendritiska cellerna är därför en kritisk länk mellan det medfödda och det förvärvade immunförsvaret. I en tidigare studie på samma patientgrupp har forskargruppen funnit negativa effekter på T-celler.Forskarna undersökte blodprover från patienter med covid-19, som vårdades på Vrinnevisjukhuset i Norrköping, och friska kontrollpersoner. Foto Cecilia Säfström
Forskarna undersökte blodprover från 21 patienter med covid-19, som vårdades på Vrinnevisjukhuset i Norrköping, och 16 friska kontrollpersoner. Blodprover togs vid fyra tidpunkter, varav den första när patienterna lades in på sjukhus och den sista var 6–8 månader senare. Forskarna identifierade olika immuncelltyper och deras troliga funktion med hjälp av flödescytometri.
– Nivåerna av dendritiska celler var extremt låga i början av infektionen. De återhämtade sig sen, men trots det ser det ut som att deras funktion inte helt är återställd. De dendritiska cellerna är mer aktiverade än de ska vara och vi tror att det påverkar immunförsvaret negativt, säger Marie Larsson.
Ju sjukare, desto större påverkan
I studien ser forskarna ett samband mellan sjukdomens svårighetsgrad och påverkan på de dendritiska cellerna. Ju högre nivå av C-reaktivt protein, CRP, som ökar kraftigt vid inflammatoriska processer i kroppen, desto långsammare återhämtade sig de dendritiska cellerna. Annan forskning tyder på att CRP kan hämma kroppens förmåga att bilda nya dendritiska celler, vilket är en möjlig förklaring till den långsamma återhämtningen.Marie Larsson, professor i virologi vid Linköpings universitet. Foto Cecilia Säfström
– Vi drar slutsatsen att man bör minska inflammationen med antivirala läkemedel så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet, så att inte coronaviruset får härja fritt och orsaka en hög CRP-nivå, säger Marie Larsson.
Forskarna undersökte också en annan viktig celltyp, monocyter, som oftast finns ute i vävnaderna. När de träffar på något främmande som kan vara farligt skickar de ut signaler som drar dit andra immunceller så att en inflammatorisk process startar. Det visade sig att fördelningen mellan olika typer av monocyter fortfarande är annorlunda hos patienterna jämfört med de friska personerna efter sex månader. Forskarna tror att påverkan på monocyterna speglar att kroppen, och troligtvis framför allt lungorna, fortfarande läker efter den svåra infektionen.
Studien, som publiceras i tidskriften Frontiers in Immunology, har finansierats med stöd av forskningsprogrammet SciLifeLab/KAW covid-19, Vetenskapsrådet, Region Östergötland och Linköpings universitet via covid-19 ALF-medel och Vrinnevisjukhuset i Norrköping.
Artikeln: , Francis R. Hopkins, Melissa Govender, Cecilia Svanberg, Johan Nordgren, Hjalmar Waller, Åsa Nilsdotter-Augustinsson, Anna J. Henningsson, Marie Hagbom, Johanna Sjöwall, Sofia Nyström och Marie Larsson, (2022), Frontiers in Immunology, publicerad online den 4 januari 2023, https://doi.org/10.3389/fimmu.2022.1082912
