− Mötena med andra och diskussionerna under seminarierna, det tycker jag har varit bäst med programmet. Att sträcka ut en arm till just gröna näringar från universitetet är ett bra initiativ. Det kan lätt bli ett gap mellan forskning och företag inom gröna näringar, säger hon.
Entreprenörskapsprogrammet FREJA vid Linköpings universitet är ett program för idéägare och företagare på landsbygden. Entreprenörerna får utbyten i form av seminarier och kontakter med forskare samt en egen handledare att diskutera med.
Vad lärde du dig?
− Jag fick en bättre verklighetsuppfattning om vart jag är på väg med min produkt. Jag hade nog fantiserat i väg. Tänkt att jag ska jag fördubbla eller tredubbla försäljningen. Utan att se vad jag måste lägga in för att uppnå det.
Tog över gården
För Caroline Davidsson var lantbruket en naturlig utveckling. Hon och maken tog över Skrivargården i Normlösa där hon växte upp, med ekologisk odling av olika grödor. Och en odling av champinjoner.
− Pappa har drivit svampodlingen länge, men vi var inte så intresserade. Han driver den vidare nu och är antagligen Sverige äldsta svampodlare, säger hon lite skämtsamt.
Men hon kunde inte släppa en gammal produkt från gården: Svamplådan. En låda med substrat innehållande bland annat champinjon-mycel som kunden nu kan köpa via nätet, få hemskickad och starta i gång inomhus genom att strö på lite torv och vatten.
− Den ville jag utveckla. Det gick bra. Men samtidigt har vi ju ett helt jordbruk att ta hand om.
Att sätta en målbild och sedan backa tillbaka
Det blev den lilla verksamheten som Caroline Davidsson tog med sig till entreprenörskapsprogrammet.
− Jag fick utmana min affärsidé med svamplådan. Jag hade professor Magnus Klofsten som min handledare. Han bad mig att sätta en målbild och sedan backa tillbaka från den för att se vad som behövs.
Insikten
Caroline Davidsson landade i att fortsätta med svamplådan som en bisyssla.
− Jag insåg att jag inte kommer att ge hundra procent. Och landade i att maximera verksamheten med svamplådan utifrån den förutsättningen i stället.
Vad tror du att näringsidkare på landet behöver?
− Det klassiska är hjälp med finansiering. Det är väldigt stora investeringar, och risker. Det är också starka känslor i en bondgård som har gått i arv i generationer. Men också nätverk. Lantbruk är ju utspridda geografiskt och lite isolerade på det sättet. Att träffas och prata med andra likasinnade är väldigt nyttigt. Det var också en viktig del av FREJA-programmet, säger Caroline Davidsson.
