ÌÇĐÄÍűÒł°æ

09 juni 2026

När den internationella konferensen om hockey analytics nyligen hölls i Linköping samlades forskare, studenter och representanter från hockeyorganisationer och företag från flera länder.

Man stÄr i en aula Fotograf: Anna Elvin
Linhac 2026
Konferensen, som startade vid Linköpings universitet, har nu arrangerats för femte Äret i rad och har utvecklats till en central mötesplats för bÄde forskning och praktisk tillÀmpning inom omrÄdet.

FrÄn forskning till praktisk anvÀndning

Den första dagen, Academic Day, Àgnades Ät forskning. HÀr presenterades aktuella studier inom bland annat statistisk modellering, spelaranalys och maskininlÀrning. Flera bidrag visade hur avancerad data kan anvÀndas för att analysera prestation, beslutsfattande och utveckling över tid. Dagen avslutades med en studenttÀvling dÀr analyser av exempelvis powerplay-spel och mÄlchanser presenterades.

Under de följande dagarna lĂ„g fokus pĂ„ tillĂ€mpning. Representanter frĂ„n förbund, klubbar, teknikföretag och media diskuterade hur data och AI anvĂ€nds i praktiken – frĂ„n spelarutveckling och beslutsstöd till integration i organisationer och sĂ€ndningar. Datakvalitet och tolkning var Ă„terkommande teman.

Stark forskningsmiljö vid LiU

Datadriven analys och visualisering Ă€r ett omrĂ„de som vĂ€xer snabbt inom idrotten – ett omrĂ„de dĂ€r Linköpings universitet har byggt upp en stark forskningsmiljö. Medan fotbollen lĂ€nge legat i framkant, utvecklas ishockeyn snabbt och i dag analyserar elitklubbar i stort sett allt som sker bĂ„de pĂ„ och utanför isen.

Vid Linköpings universitet har en forskargrupp arbetat med sports analytics sedan 2017. Gruppen leds av Patrick Lambrix och Niklas Carlsson vid Institutionen för datavetenskap och samlar kompetens inom flera omrÄden kopplade till dataanalys i sport. .

Samarbete avgörande i en vÀxande bransch

En central del av konferensen Àr mötet mellan akademi och elitidrott. Deltagare frÄn universitet, NHL-organisationer och europeiska klubbar delade erfarenheter, Àven om konkurrenssituationen pÄverkar vad som kan delas öppet.

– MĂ„nga blir förvĂ„nade över att inte alla lag i Sverige har en dedikerad analytiker, medan NHL-klubbar ofta har större team som arbetar heltid med dataanalys, sĂ€ger Patrick Lambrix.

Bland förelÀsarna fanns Erik Lignell frÄn HC Fribourg-Gottéron, som lyfte vikten av kommunikation i analysarbetet:

– Du kan arbeta pĂ„ distans och Ă€ndĂ„ vara nĂ€ra teamet. Och du kan sitta i samma byggnad men Ă€ndĂ„ arbeta lĂ„ngt ifrĂ„n varandra.

Han betonade ocksÄ hur avgörande samspelet mellan mÀnniskor Àr:

– NĂ€r du lyckas med kommunikationen inser du hur bristfĂ€llig den faktiskt var tidigare.

Linköping stÀrker sin position

Att konferensen arrangeras i Linköping speglar universitetets starka position inom datavetenskap och dess koppling till tillÀmpningsomrÄden som idrott.
Genom att samla forskning och praktik bidrar konferensen till utvecklingen av ett omrĂ„de dĂ€r teknik och idrott möts – och dĂ€r intresset fortsĂ€tter att vĂ€xa.

Konferensen avslutades med pris till bÀsta forskningsbidrag och bÀsta studentarbete.

Pristagare

Bästa forskningsbidrag

Yufei Zou, Elliot Kervin, Michael Schuckers (University of North Carolina Charlotte) 

Bästa studentarbete

Kiran Roye (University of Toronto)

Kontakt

Mer information

Senaste nytt från LiU

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.

En nÀrbild av en metallstruktur med mÄnga ledningar.

Nytt centrum ska stärka Sverige i kvantkapplöpningen

I ett gemensamt initiativ går nu sex svenska lärosäten samman för att bilda Swedish Center for Quantum Technology, ett nationellt centrum för forskning, innovation, utbildning och kapacitetsbyggande inom kvantteknologi.

En man med glasögon stÄr framför en röd vÀgg.

Med moralekonomiska glasögon genom historien

När en kris uppstår väcks ofta en humanitär vilja att hjälpa till. Men vad händer när känslor styr och kunskap saknas? Norbert Götz, professor i modern historia, har forskat om den humanitära hjälpens villkor.