ÌÇĐÄÍűÒł°æ

23 mars 2026

Intresset är stort för hur hälso- och sjukvården kan rusta för stora påfrestningar framöver. När Katastrofmedicinskt Centrum och Innovationsarenan (en gemensam satsning av Region Östergötland och Linköpings universitet) arrangerade en kväll på temat Innovation för stärkt hälso- och sjukvård i kris och krig, lockade det omkring 150 personer.

En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett bord.
David Wiman från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI

Hur bygger vi en mer robust hälso‑ och sjukvård rustad för kris och krig? Det var en av frågeställningarna när 150 deltagare samlades på Katastrofmedicinskt Centrum i Linköping under onsdagskvällen för att höra mer om Innovation för stärkt hälso- och sjukvård i kris och krig. Pandemier, naturkatastrofer och väpnade konflikter ställer helt nya krav på förmågan att agera snabbt och effektivt. Och innovation är en av nycklarna.

En man hÄller i en pistol framför en drönare.
Obemannade fordon och robothund kan rädda skadade.
- Innovativa lösningar är vägen framåt för att klara hälso- och sjukvårdens utmaningar, var budskapet från Andreas Westöö, övningschef på Myndigheten för civilt försvar och tidigare regionråd i Region Östergötland. Och det vi gör för att stärka hälso- och sjukvården i vardagen, stärker också vår förmåga i kris och krig.

Förutom diskussioner om samverkan, innovation och förutsättningar för hälso- och sjukvården i en situation av kris eller krig, fick deltagarna se olika innovationsprojekt inom beredskap och krismedicin. Representanter från hälso- och sjukvård, akademi, näringsliv och även myndigheter visade allt från blödningssimulatorer till drönare, obemannade fordon och robothundar.

- Om man har en skadad person någonstans och inte har möjlighet att skicka dit personal, kanske för att luften är full av drönare, då har vi obemannade fordon som vi kan fjärrstyra, berättade David Wiman från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Och om fordonet inte kommer hela vägen fram, kan vi gå in med robothunden och en vajer och sen dra personen till vagnen.

Lägesbild på distans

Gudrun Lavesson, Veronica Form och Margareta Backman från Thoraxintensivvårdsavdelningen på Universitetssjukhuset i Linköping var några av besökarna. De fick bland annat veta mer om hur man kan använda drönare för att skapa sig en lägesbild av hur det ser ut på en plats från distans, vid exempelvis en olycka eller en masskadesituation.

- Vi är här för att få lite ny input, vi jobbar mycket med beredskap och förberedelse inför kris och krig, säger Veronika Form.

- Det var intressant att det var en utställning av innovationer också, säger Margareta Backman. Det är bra att få en bild av det som finns, både från offentlig sektor och från näringslivet.

Kvällen om innovation för stärkt hälso- och sjukvård i kris och krig arrangerades av Innovationsarenan för hälso- och sjukvård tillsammans med Katastrofmedicinskt centrum i Region Östergötland. Innovationsarenan är en gemensam satsning av Region Östergötland och Linköpings universitet som ska som ska stötta enskilda innovatörer, stärka innovationskulturen och förbättra förmågan att ge stöd i innovationsprocessen.

- Hälso- och sjukvården har stora utmaningar framåt, men också stora möjligheter, säger Region Östergötlands utvecklingsdirektör Robert Ring. Och utmaningarna måste vi lösa tillsammans - akademi och hälso- och sjukvård. Och vi måste jobba tillsammans med myndigheter, industri och näringsliv i det.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.