ÌÇĐÄÍűÒł°æ

26 september 2023

Forskaren Lisa Guntram får medel för att starta ett nätverk som utforskar och utmanar marginaliseringen av kvinnohälsa. Det blir världens första nätverk för forskning inom området kvinnohälsa med fokus på samhällsvetenskap och humaniora.

Lisa Guntram, universitetslektor och forskare inom teknik och social förändring vid Linköpings universitet, har nyligen beviljats ett initieringsbidrag på 450 000 kronor från Riksbankens Jubileumsfond. Bidragets syfte är att möjliggöra starten och utvecklingen av ett nätverk för forskning inom området kvinnohälsa med fokus på samhällsvetenskap och humaniora. Detta driver Lisa Guntram tillsammans med Marjolein de Boer, Assistant Professor från Tilburg University i Nederländerna.

Inledningsvis kommer tre workshops att anordnas inom ramen för detta projekt. Det nätverk som nu tar form, med namnet WoMaHN: Women's Marginalized Health Network, har som huvudmål att fördjupa kunskapen om och utmana marginaliseringen av kvinnohälsa.

Från marginalisering till dialog

Under de senaste åren har en ökad uppmärksamhet riktats mot ämnet kvinnohälsa inom medicin och i samhällsdebatten. Det har dock blivit alltmer uppenbart att ämnet ofta, och länge, har marginaliserats. Forskningen har pekat på detta problem ur både historiska och samtida perspektiv, men det råder ännu en brist på förståelse kring konsekvenserna och grundorsakerna till denna marginalisering.

– Trots att kvinnohälsa varit en viktig fråga i feministisk forskning inom både humaniora och samhällsvetenskap finns det för närvarande inga nätverk som har särskilt fokus på kvinnohälsa ur dessa perspektiv, vare sig på internationell eller nationell nivå, säger Lisa Guntram.

Det nya nätverket kommer inledningsvis genomföra tre symposier som tar itu med centrala utmaningar inom området:

  1. Kvinnohälsa och kroppslighet: Det första symposiet kommer att fokusera på att fördjupa förståelsen av kvinnohälsa och kroppslighet.
  2. Förbisedda, outforskade och tystade ämnen: Det andra symposiet kommer att belysa ämnen inom kvinnohälsa som ofta förbises eller tystas ned.
  3. Medicinifieringen av kvinnohälsa: Det tredje symposiet kommer att granska hur vissa hälsoproblem och kroppsliga förändringar medicinkategoriseras och stigmatiseras.

Tvärvetenskapligt samarbete för att utmana marginaliseringen

Varje symposium kommer att samla forskare med olika disciplinära bakgrunder, inklusive kvalitativa samhällsvetenskaper, filosofi, kulturstudier, feministiska studier, etnicitetsstudier, funktionsnedsättningsstudier, samhälls- och vetenskapsstudier samt medicinsk humaniora. Det tvärvetenskapliga tillvägagångssättet förväntas inte bara möjliggöra nya internationella samarbeten utan också stärka utvecklingen av ett nätverk för forskare som är engagerade i att utforska och utmana marginaliseringen av kvinnohälsa och kroppslighet.

Det initieringsbidrag som beviljats från Riksbankens Jubileumsfond stöder projektets övergripande mål att öka medvetenheten om och förståelsen för kvinnohälsa inom samhällsvetenskap och humaniora och. Med detta nätverk och denna workshopserie förväntas projektet bidra till en djupare förståelse av komplexiteten i frågor som rör kvinnohälsa och kroppslighet.

– Nätverket fyller därför en viktig lucka och öppnar upp möjligheter för spännande samarbeten och forskningsprojekt, avslutar Lisa Guntram.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett metallföremÄl.

Roboten som ska ge räddningstjänsten övertaget

Hur bygger man en robot som kan arbeta där människor inte kan? Sex studentgrupper vid Linköpings universitet utvecklade tillsammans Helios 3.0 – en brandrobot som kan ge räddningstjänsten stöd i riskfyllda miljöer.

En nÀrbild av en man som bÀr glasögon.

David Engblom prisas för forskning om hjärnan och sjukdomskänsla

David Engblom, professor i neurobiologi, blir årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om hjärnans roll i att vi mår dåligt vid olika sjukdomstillstånd.

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.