ҳ

14 juni 2021

Brasilien är inte bara samba, fotboll och heta stränder – eller för den delen regnskogsskövling och en kontroversiell president – utan också en nation med viktig forskning och många duktiga vetenskapsmän. Fråga bara Petter Krus, LiU:s mesta ”brasse” som i tio år byggt broar mellan Sverige och Sydamerikas största land.

Petter Krus tillsammans med professor Viktor De Negri och professor Xiaoping Ouyang (Zhejiang University, Kina) efter en konferens som de arrangerade i Sao Paulo 2018.

Ett äventyr

Brasilien? När LiU-professorn Petter Krus för drygt tio år sedan fick frågan om att vara med och bygga upp det bilaterala samarbetet var det inte mycket han visste om 200-miljonersnationen på andra sidan Atlanten. Musik och dans, duktiga på fotboll och lätt att bli rånad, var nog det som flöt upp i huvudet först.

Fyrtal i forskare på universitetet UFABC verksamma i programmet: Rovilson Mafalda, Romulo Gonçalves Lins, Luciana Pereira och Petter Krus.    Fyrtal i forskare på universitetet UFABC verksamma i programmet: Rovilson Mafalda, Romulo Gonçalves Lins, Luciana Pereira och Petter Krus.

- (Skratt) Ja, det var väl det jag tänkte på. Som de flesta andra svenskar hade jag en väldigt vag bild av Brasilien, säger han.

- Men det var ingen tvekan om att jag skulle tacka ja. För mig är det ett äventyr och det känns att jag gör nytta, på ett sätt kanske mer där än här. Brasilien är på väg upp, universiteten och andra verksamheter växer, och det är väldigt tillfredsställande att få bidra till det.

Medel från Wallenberg

Den organisatoriska ramen för samarbetet är det svensk-brasilianska forskningscentret CISB, som startades av Saab i samband med Gripenaffären och i maj i år firar tio-årsjubileum. Petter Krus var en av pionjärerna i projektet och innehar sedan 2015 den så kallade Wallenbergprofessuren vid Flygvapnets tekniska högskola ITA tio mil utanför Sao Paulo, Brasiliens största stad med tolv miljoner invånare.

Alcântara, Maranhão. Petter Krus har precis klivit av flygplanet för ett besök på den brasilianska raketbasen Alcântara. Alcântara, Maranhão. Petter Krus har precis klivit av flygplanet för ett besök på den brasilianska raketbasen Alcântara.

I grova drag går arbetet ut på att skapa nätverk genom konferenser och workshops, arrangera utbyten för studenter och doktorander, föreläsa och driva gemensamma forskningsprojekt. Före pandemin innebar det fyra-sex Brasilienresor om året och cirka två månaders arbete i Brasilien om året.

- Samarbetet har fortsatt under pandemin och faktiskt inte påverkats så mycket. Om man ändå träffas digitalt så spelar det ingen roll om man sitter i Sverige eller någon annanstans. Kanske är det till och med lättare att upprätthålla kontinuiteten när man inte behöver vara på plats fysiskt, säger Petter Krus som till och med varit med på några virtuella AW med kollegorna i Sydamerika.

- När klockan är fyra där är den nio här, så det fungerar bra.

Fönster mot världen

För Brasiliens del ger samarbetet tillgång till svenskt kunnande och, som Petter krus beskriver det, ett fönster ut mot världen. Landet är visserligen stort och på många sätt rikt, men ligger samtidigt lite i akademisk ”skugga”, delvis beroende på det portugisiska språket. Många samarbeten är riktade mot USA, och även Tyskland och Frankrike, men präglas ofta av en ojämn styrkebalans med Brasilien som lillebror.

Utsikt från universitetet UFABC Santo Andre, Sao Paulo Utsikt från universitetet UFABC Santo Andre, Sao Paulo

För Sverige innebär det en fördel som samarbetspartner.

- Bilden av Sverige är positiv och till oss slipper brasilianarna komma med mössan i hand. Vi är tillräckligt stora för att vara intressanta att samarbeta med, och samtidigt tillräckligt små för att inte upplevas som ett hot.

Och vad betyder samarbetet för Sverige och LiU?

- Generellt sett skulle jag säga att allt samarbete är av godo. För de unga studenter och forskare som deltar i utbytena är det karaktärsdanande. Sen får man rent krasst mer gjort om man samarbetar med andra som gör en del av jobbet. Vetenskapliga artiklar vinner också på internationellt samarbete.

- Det finns många yngre forskare i Brasilien som är väldigt up and coming och som gärna söker kontakt. Samarbetet med dem har vi stor nytta av.

Nätverk och kontakter

En viktig förklaring till framgången för Brasilienprojektet var att Petter Krus snabbt träffade brasilianska forskare att arbeta tillsammans med. De var inte bara verksamma inom samma områden – flygteknik och hydraulik – utan ”klickade” också på ett personligt plan. Det senare är en förutsättning för bra samarbete.

Nu sträcker sig de viktiga nätverken sig inte bara till andra sidan jorden utan också inom Sverige. Utan Brasilienprojektet hade Petter Krus knappast träffat Dan Henningson (KTH) och Tomas Grönstedt (Chalmers), som han delar Wallenbergprofessuren med. Tillsammans har den trion för något år sedan startat forskningscentret Swedish Aeronautics Research Center (SARC).

- Och flera LiU-forskare har jag lärt känna på konferenser i Brasilien. Filiz Karabag (biträdande professor på avdelningen PIE) träffade jag faktiskt första gången i Brasilien. Då hade vi jobbat på samma institution i fem år, säger Petter Krus.

- Vi blev lite överraskade båda två.

  • Artikeln är publicerad i LiU Magasin 2/2021. Du kan läsa tidningen här.

Fakta: CISB

En rapport skriven 2018 visar att CISB, det svensk-brasilianska forskningscentret som bildades 2011, då nått följande resultat:

• Sex bilaterala forskningsprojekt
• 31 personer som arbetar direkt i projekten (varav 13 i Sverige)
• Sammanlagda projektmedel på 0,93 miljoner dollar (ca 8 miljoner sek)
• Åtta vetenskapliga publikationer (och efter 2018 åtta till)
• Nio överenskommelser mellan institutioner

Forskningscentret skapades ursprungligen som en del av Gripenaffären med Brasilien men har efter hand fått ett bredare uppdrag. Det finansieras huvudsakligen av Saab men engagerar också flera andra svenska industriföretag som Volvo och Scania. Vid sidan av LiU är även flera andra svenska universitet också involverade i verksamheten.


Senaste nytt från LiU

En grupp människor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.