ÌÇĐÄÍűÒł°æ

23 mars 2021

Helene Lidestam, biträdande professor vid avdelningen för Produktionsekonomi, har beviljats 4,1 miljoner kronor för ett forskningsprojekt om resande med buss och tåg i rusningstrafik. Målet är att sprida resandet och därmed minska kostnaderna för kollektivtrafiken.

Helene Lidestam pÄ sitt arbetsrum.
Helene Lidestam.

Kostsam trängsel

Projektet Kapa topparna i kollektivtrafiken genom styrmedel på olika nivåer sträcker sig fram till utgången av 2023 och finansieras av Energimyndigheten och, till en mindre del, det nationella kunskapscentrumet för kollektivtrafik, K2, i Lund. En doktorand kommer att anställas med Helene Lidestam som huvudhandledare och Lena Winslott Hiselius, professor vid Lunds universitet, som bihandledare.

Projektet ska undersöka hur resandet kan spridas ut under morgnar och eftermiddagar för att minska belastningen på kollektivtrafiken. Idag är resandeströmmarna som allra störst mellan 7.30 och 8.15 respektive 16.00 och 16.30.

- De stora topparna ställer till en rad problem. För resenärerna uppstår trängsel och risk för förseningar, för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna extra kostnader när man tvingas sätta in extrabussar. Alla skulle vinna på att resandet sprids ut mera jämnt, säger Helene Lidestam.

Strategi och nudging

Framför allt ska forskarna undersöka två olika sätt att skapa jämnare trafikflöden. Dels övergripande med samarbete och överenskommelser om starttider mellan kollektivtrafikmyndigheterna och skolor och stora arbetsgivare, dels på individnivå där så kallad nudging kan få enskilda resenärer att stegvis ändra beteende.

I det första fallet är det viktigt att båda parter tjänar något på förändrade arbetstider, till exempel att skolor kan få bättre tillgång till idrottssalar. I det andra fallet är en huvudfråga om ökad medvetenhet hos individen också leder till förändrat resande. Spelar det någon roll för resenären att hen vet att trängseln i rusningstrafik leder till ökade kostnader och i förlängningen kanske högre biljettpriser?

Modern teknik i form av appar kan också användas för att visa antalet upptagna platser och varna för trängsel.

- Av erfarenhet vet vi att det är svårt att få individer att ändra beteende. Men kanske kan ökad kunskap leda till förändringar på lång sikt, säger Helene Lidestam.

Pandemin påverkar

Forskarna kommer också att ta hänsyn till att resandet förändrats under coronapandemin och att en del av förändringarna kan bli bestående.

- Ja, vi ser till exempel att en del skolor har ändrat sina tider för att sprida ut resandet. De erfarenheterna kommer vi att ta del av.

Förutom forskarna finns också en referensgrupp knuten till projektet. Den består av representanter för Skånetrafiken, Östgötatrafiken, Motala kommun, bussoperatören Nobina och Trafikverket.

Läs mer

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett metallföremÄl.

Roboten som ska ge räddningstjänsten övertaget

Hur bygger man en robot som kan arbeta där människor inte kan? Sex studentgrupper vid Linköpings universitet utvecklade tillsammans Helios 3.0 – en brandrobot som kan ge räddningstjänsten stöd i riskfyllda miljöer.

En nÀrbild av en man som bÀr glasögon.

David Engblom prisas för forskning om hjärnan och sjukdomskänsla

David Engblom, professor i neurobiologi, blir årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om hjärnans roll i att vi mår dåligt vid olika sjukdomstillstånd.

Kvinna i kontorsmiljö.

Biogen koldioxid kan bli en resurs när biogasen ökar

Vid tillverkning och rening av biogas frigörs koldioxid, som är en klimatpåverkande växthusgas. Men LiU-forskning visar att koldioxid har flera användningsområden och kan bli en viktig resurs i omställningen till ett cirkulärt energisystem.