För att kunna hitta var den största potentialen för energieffektivisering tillika minskning av direkta och indirekta CO2 utsläpp behövs en analys på detaljnivå, men tillgängligheten på data på mer detaljerad nivå är svårtillgänglig och idag väldigt tidskrävande att ta fram.
Att ha kunskap om inte bara energibärare men även inom vilka processer som energin används kommer öppna stora möjligheter att kunna bedriva ett rättvist förebyggande och proaktivt energieffektiviseringsarbete. Avsaknaden av kunskap om slutenergianvändning på mer detaljerad nivå än för hela anläggningar beskrivs som ”isbergsproblemet”, det vill säga att den största delen av energianvändningen kartläggs inte mer detaljerat än för hela anläggningar. Isbergsproblemet för slutenergianvändning i svensk industri.
— Behovet av en utveckling av datakategorisering, både avseende industriell slutenergianvändning, typ av energibärare och energieffektiviseringsåtgärder, är stort, berättar Patrik Thollander, projektledare och professor vid avdelningen energisystem, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
Projektets mål har varit att klassificera processerna efter olika nivåer och efter olika energibärare samt påvisa koldioxidutsläpp i dessa processer. Resultatet blev ett detaljerad processträd för varje studerad bransch. I forskningsprojektet har följande branscher studerats: massa- och pappersindustrin, järn- och stålindustrin, och kemisk industri, livsmedelsindustrin, verkstadsindustrin, trävaruindustrin och aluminiumindustrin.
Svårigheter med nyckeltal och benchmarking
Forskarna framhäver att även nyckeltal baserade på energianvändning och indirekta koldioxidutsläpp på processnivå i vissa fall kan bidra till förbättrad kunskap om i vilka industriella processer den största potentialen för energieffektivisering och minskning av växthusgasutsläpp finns.
Projektet har påvisat behovet men även svårigheterna med att bedriva benchmarking av tillgängliga energinyckeltal.
— Svårigheterna ligger i att många företag är helt unika i sitt slag, både nationellt såväl som internationellt, både avseende produktionen men även dess produkter. Detta gör att benchmarking mellan sådana anläggningar i sådana fall är svår eller omöjlig.
Forskning kring framgångsrik energiledning i företag visar på vikten av att kunna båda mäta men även kostnadsmässigt fördela energikostnaderna på avdelningsnivå och ännu mer detaljerat, för att organisationen på sikt ska kunna lyckas effektivisera energianvändningen.
— Vi kom fram till att många företag även från de mest energiintensiva branscherna i Sverige inte följer upp energianvändningen mer än på anläggningsnivå, säger Patrik Thollander.
Styrmedel för energieffektivisering
Projektledaren berättar om en annan viktig slutsats. Nämligen är nuvarande styrmedel ej till fullo adresserar de utmaningar som företagen står inför, avseende energieffektivisering och minskning av koldioxidutsläppen. Energikartläggning som idag är lagstadgad för stora företag i Sverige och EU, visar sig framför allt föreslå förbättringar i de så kallade stödprocesserna. För vissa branscher är energianvändningen i dessa stödprocesser bara ett fåtal procent av den totala energianvändningen, vilket visar på behovet av nya mer riktade styrmedel för att stötta industrin i omställningsarbetet.
