Teknik och känsla
I avhandlingen On Material selection and its consequences in product development undersöker Fredrik Henriksson vad som egentligen avgör vilka material som används i en produkt. Och hur ingenjörer och designers kan få stöd för att ta bättre och mer hållbara beslut när det gäller val av material i nya varor.
Foto Teiksma Buseva
Den traditionella uppfattningen – både i undervisning, forskning och industri – är att materialvalen är helt igenom rationella och bygger på tekniska aspekter som hållbarhet, produktionsmöjligheter och regelkrav. Men, hävdar Henriksson, i själva verket är produktutvecklingen inte alls fullständigt rationell, eller ens ”begränsat rationell”.
Slutsatsen bygger både på intervjustudier i tillverkningsindustrin och studentprojekt där deltagarna haft i uppgift att utveckla produkter.
- De tekniska aspekterna är inte oviktiga, men materialvalet och hanteringen av material påverkas också av organisatoriska och personliga aspekter, säger Fredrik Henriksson.
- Organisatoriska aspekter kan gälla möjligheten till kommunikation inom företaget och hur produktutvecklingen är organiserad. De personliga aspekterna kan vara sådant som produktutvecklarnas egna erfarenheter, vanor och utbildning. Vilken inställning de har till att lösa problem spelar också roll.
Bromsar förändring
Glappet mellan föreställningen om rationell produktutveckling och hur den i praktiken går till, riskerar att begränsa möjligheterna att använda nya och hållbara material. I och med att en rad icke-rationella faktorer påverkar materialvalet tenderar riskerna med nya material att överskattas. Enkelt uttryckt kan produktutvecklare tro att ett material inte fungerar, och att de har saklig grund för den uppfattningen, trots att det i själva verket kan passa utmärkt.
Resultatet blir att nya material väljs bort i onödan och totalt sett underutnyttjas. I och med att produktutvecklingen till stora delar är icke-rationell hjälper det inte heller bara med mer information för att börja använda dem i större utsträckning.
- Trä är ett tydligt exempel på material som underutnyttjas. Där finns traditionellt en mycket klar bild av vad trä kan och inte kan används till, säger Fredrik Henriksson och tillägger att det samtidigt börjar komma intressanta försök med träråvara som ersättare för plast.
Trä är ett av de material som underutnyttjas, enligt avhandlingen.
- Jag tror också att det finns en del spillmaterial, det vill säga restprodukter från andra processer, som skulle kunna användas som råvaror.
Gammal vana
Fredrik Henrikssons avhandling omfattar sju artiklar och är tvärvetenskaplig med delar både från ingenjörsvetenskap, organisationsforskning och beteendevetenskap. Som avslutning föreslår han att de icke-rationella aspekterna av beslutsfattandet bör belysas och uppvärderas både inom forskningen, industrin och i utbildningen av nya ingenjörer.
- Ingenjörsvetenskapen vilar på teknisk grund och ingenjörer är vana vid och bekväma med att lösa problem på ett tekniskt sätt. Det är väldigt lätt att välja ett material som man arbetat med tidigare och som man vet kan lösa problemet, i stället för att testa något nytt som kan göra det, säger Fredrik Henriksson.
