ÌÇÐÄÍøÒ³°æ

Centrum för medicinsk humaniora och bioetik (CMHB) är en tvärvetenskaplig forskningsmiljö vid Linköpings universitet som samlar forskare från humaniora, samhällsvetenskap, medicin och vårdvetenskap. Målet är att fördjupa förståelsen av människans villkor i medicinska sammanhang, med fokus på etik, erfarenhet, kultur och samhälle.

Fotograf: Jenny Widén

Medicinsk humaniora – en nödvändighet i framtidens vård

Bland de inbjudna talarna fanns Eivind Engebretsen, professor vid Universitetet i Oslo, och Stine Willum Adrian, professor vid Universitetet i Tromsø. De betonade båda vikten av att medicinsk humaniora inte ses som ett komplement till medicinen, utan som en förutsättning för att förstå komplexa frågor om hälsa och teknik.
– Under pandemin handlade det inte bara om vacciner och hälsosystem – lika mycket om tillit och berättelser. Kultur och värderingar är centrala för att lösa globala hälsoproblem, säger Eivind Engebretsen, som lyfte fram begreppet narrative preparedness – att bygga förtroende genom berättelser som en del av beredskapsarbetet.

Fotograf: Jenny Widén

Teknologins etiska gränsdragningar

Stine Willum Adrian forskar om reproduktiv teknologi och dess sociala konsekvenser. Hon menar att varje teknisk innovation för med sig nya etiska och existentiella frågor.
– Teknologier som hjälper människor att få barn är fantastiska, men de skapar också nya utmaningar. Hur hanterar vi relationer efter spermadonation, eller DNA-test som avslöjar hundratals genetiska släktingar? Det är frågor medicinen inte kan besvara ensam, säger hon.

Att översätta mellan världar

En central fråga under dagen var hur humaniora och medicin kan mötas i praktiken. Eivind Engebretsen ser translation – översättning – som en nyckelmetafor.
– Humaniora kan bidra till bättre översättning av medicinsk kunskap genom att förstå vilka språk och kulturer som är involverade. Kunskap överförs aldrig rakt – det händer alltid något på vägen, säger han.

En dag för reflektion och gemenskap

För Kristin Zeiler, föreståndare för CMHB, är Visionary Day en möjlighet till reflektion och inspiration för forskarkollektivet.
– Visionary Day är en dag då vi tillsammans kan reflektera över vad vi gjort hittills och vad vi vill göra framöver. Vår förhoppning är att dagen ska vara inspirerande och teambyggande, och ge möjlighet att lära mer om vad som händer inom fältet, säger hon.

Hon berättar att årets tema fokuserade på Norge.
– Vi ville stärka relationer till våra närmaste grannländer, särskilt med tanke på våra liknande men ändå delvis olika hälso- och sjukvårdssystem. Förra året presenterade kollegor från Danmark sin forskning, och i år stod Norge i fokus. Det var verkligen intressant att få ta del av det arbete som pågår där, säger hon.

Fotograf: Jenny Widén

Perspektiv på fältets utveckling

Liucija Adomaite, doktorand vid Institutionen för Tema och medlem i CMHB, uppskattade möjligheten att diskutera fältets identitet och framtid.
– Det är inspirerande att se hur våra skandinaviska kollegor arbetar. Diskussionen om hur mycket medicin och hur mycket humaniora som finns i Medical Humanities visar hur dynamiskt fältet är, säger hon.

Hon lyfter särskilt fram samtalen om Translational Medical Humanities och hur tvärvetenskapliga samarbeten öppnar nya forskningshorisonter.