ÌÇĐÄÍűÒł°æ

05 maj 2026

Johanna Vernqvist är LiU:s nya representant i tankesmedjan Humtank. Litteraturvetaren är väldigt inspirerad för att driva och synliggöra frågor inom humaniora både inom och utanför akademin.
− Det ska bli spännande och känns bra på många sätt. Forskningen inom vårt område ska ses, tas på allvar och få det genomslag den förtjänar, säger hon.

En person i ett kontor. Fotograf: Marcus Nyenger
Som LiU:s nya representant i tankesmedjan Humtank vill Johanna Vernqvist lyfta humanioras roll både inom och utanför akademin.

Johanna Vernqvist är universitetslektor i litteraturvetenskap och docent inom språk och kultur. Sedan januari 2026 är hon även Linköpings universitets representant i tankesmedjan Humtank där 15 svenska universitet och högskolor ingår.
Nätverkets tanke och huvudmålsättning är att driva frågor inom humaniora – på humanioras villkor. Humtank jobbar för att synliggöra humanioras roll dels inom akademin, men minst lika mycket utanför.

− Vad spelar vi för roll i tider av beredskap till exempel? Det handlar inte bara om vapen och tekniker, utan det är mänskliga värden som kanske är den viktigaste frågan, säger Johanna Vernqvist.

Almedalen och bokmässan

Almedalen är en viktig plats för att sprida information och föra samtal. Även bokmässan i Göteborg där Johanna kommer att ha en viktig roll. I höst hoppas de få med två punkter och utgå från den rapport Humtank skriver varje år. I är ledorden kunskapsberedskap och forskningspolitik för humaniora, med fokus på forskningsfinansiering, tvärvetenskap, samverkan och internationalisering.

En person i ett bibliotek. Anna Nilsen
Universitetslektor Johanna Vernqvist forskar bland annat om kvinnorna på Löfstad slott, deras läsning och politiska engagemang.

Även lokalt på LiU kommer Johanna Vernqvist att jobba för att synliggöra Humtanks arbete och rapporten.

− Jag hoppas att vi kan få till en lunchföreläsning eller liknande i höst där alla är välkomna och där författarna till rapporten medverkar, säger hon.

På humanioras villkor

Att Humtanks röst är viktig blev nyligen konkret. När Vetenskapsrådet publicerade sin Forskningsbarometer för 2025 fanns inte humaniora med. Men efter Humtanks kritik publicerades en bilaga som visade att forskningsfältet i Sverige står sig stark i en internationell kontext.

− Det blir lätt gnälligt när man säger att humaniora osynliggörs på många sätt, men det är sant. I dag pratar vi mycket om tvärvetenskap, och det är bra. Jag vill jättegärna se tvärvetenskap, men det ska vara på humanioras villkor. Inte till exempel att en humanist blir påkopplad på ett techprojekt för att den behöver legitimera någonting eller liknande, säger Johanna Vernqvist.

Vad vill du driva för frågor i Humtank?

− Utöver bokmässan så kommer jag, åtminstone i förarbetet, bidra till nästa års rapport. Det ska bli väldigt spännande. Sen är det väldigt viktigt med ett sådant här nätverk hur man kan dra lärdomar av varandra. På LiU samarbetar vi mycket med LiU Humanities, men hur ser det ut på andra lärosäten? ”Oj, ni gör så, det är något vi kan implementera här”, sådana tankar hoppas jag få med mig.

LiU Humanities

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.