ÌÇĐÄÍűÒł°æ

24 april 2023

Kan 2D-materialet grafen öka hållbarheten hos naturfibrer? Det ska LiU-forskare nu studera i samverkan med ett antal aktörer. Projektet har tilldelats 2,66 miljoner kronor från Vinnova, Energimyndigheten och Formas genom strategiska innovationsprogrammet SIO Grafen.

Stor%20grupp%20forskare%2C%20entrepren%C3%B6rer%20och%20f%C3%B6retr%C3%A4dare%20f%C3%B6r%20olika%20organisationer%20vid%20m%C3%B6tesbord.
– Vi Ă€r verkligen glada över att ha tilldelats den hĂ€r finansieringen. Den möjliggör ett spĂ€nnande projekt som kan förĂ€ndra kompositindustrin. Grafen som material har potentialen att vara en game changer. Det banar vĂ€g för gröna kompositer pĂ„ marknaden, sĂ€ger Mohamed Loukil, bitrĂ€dande professor vid Linköpings universitet och koordinator för projektet.

Kan ersÀtta tyngre metalldelar

Manlig forskare i diskussion under ett möte.Mohamed Sahbi Loukil, bitrÀdande professor. Foto Ulrik Svedin Linköpings universitet har i samverkan med Research Institutes of Sweden (RISE), Grafren, Trifilon, X Shore och Innovative Materials Arena (IMA) initierat projektet Going Green with Graphene (G3).

– Syftet med Going Green with Graphene Ă€r att skapa nĂ€sta generations kompositer, baserade pĂ„ grafenbelagda naturfibrer.

Kompositmaterial med syntetfibrer fungerar som en bra lÀttviktskomponent som kan ersÀtta tunga metalldelar i olika applikationer. Men de Àr fortfarande inte det bÀsta alternativet för miljön pÄ grund av höga CO2-utslÀpp under produktionen.
TvÄ hÀnder som hÄller ett stycke textil.Naturfiber av lin som kan belÀggas med grafen.
Foto: Ulrik Svedin

Naturfibrer, som exempel hampa eller lin, Àr dÀremot CO2-negativa. De binder CO2 under sin tillvÀxt. Dessa typer av fibrer Àr dock inte helt anvÀndbara pÄ grund av deras kÀnslighet för fukt och deras lÄga hÄllfasthet.

Grafen Ă€r ett material som kan lĂ€ggas mycket tunt – pĂ„ atomnivĂ„ – över en yta och samtidigt ge utmĂ€rkta mekaniska egenskaper och barriĂ€regenskaper. En belĂ€ggning av grafen kan öka prestandan hos naturfibrer, och skydda dem frĂ„n omgivningen (till exempel vatten och syre). Samtidigt skulle man dĂ„ ocksĂ„ kunna minska anvĂ€ndningen av syntetiska fibrer i kompositer.

PortrÀtt, man.Erik Khranovskyy, Grafren. Foto Ulrik Svedin
– Vi kan svepa in varje fiber pĂ„ nanonivĂ„, med tunt lager av grafen. Det hĂ€r projektet har potential att pĂ„verka ett brett spektrum av mĂ„len för agenda 2030, frĂ€mst eftersom det frĂ€mjar ökad anvĂ€ndning av naturfiber i applikationer dĂ€r dessa tidigare inte har uppfyllt kraven, sĂ€ger Erik Khranovskyy, vd och grundare av Grafren.

Going Green with Graphene innefattar en komplett studie frÄn mikro- till makronivÄ och innefatta materialval, tillverkning inklusive ytmodifiering och grafenbehandling, testning och karaktÀrisering av kompositmaterial.

Projektet kommer att utföras av ett team som tÀcker hela vÀrdekedjan: en naturfiberleverantör, en grafenbelÀggningsleverantör, en kompositmaterialtillverkare samt karaktÀriseringsexperter och slutanvÀndare av kompositmaterial.
PortrÀtt, man.Erik Ohlsson, X Shore. Foto Ulrik Svedin
– Det blir bra diskussioner direkt. Vi kommer frĂ„n olika hĂ„ll men har alla ett stort intresse av att ta fram lĂ€tta, hĂ„llbara material med hög prestanda, sĂ€ger Erik Ohlsson som driver X Shore, ett företag som utvecklar fritidsbĂ„tar som drivs med elmotorer och alltsĂ„ representerar slutanvĂ€ndaren.


– Projektgruppens sammansĂ€ttning, och den nĂ€ra kopplingen dem emellan sĂ€kerstĂ€ller att alla utvecklingsfrĂ„gor ligger pĂ„ bordet, sĂ€ger Christer Karlsson, materialexpert pĂ„ Innovative Materials Arena.

IMA Àr ett kluster som Àr till för att stötta nÀtverk, företag och entreprenörskap inom materialomrÄdet.
PortrÀtt, man.Kenneth Karlsson, klusterledare, IMA. Foto Ulrik Svedin
– Grafen Ă€r ett vĂ€ldigt intressant material som behöver studeras mer, men som har stor potential för att bli vĂ€ldigt anvĂ€ndbart. Förhoppningen Ă€r att kunna ersĂ€tta kolfiber i framtiden, sĂ€ger Kenneth Karlsson, klusterledare för IMA.

Projektet Going Green with Graphene (G3) har en total budget pÄ 5,3 miljoner kronor dÀr 2,66 miljoner kommer frÄn Vinnova, Energimyndigheten, och Formas genom strategiska innovationsprogrammet SIO Grafen. Resterande kommer frÄn partners.

Om forskningen

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.

Organisation