ÌÇÐÄÍøÒ³°æ

10 augusti 2026

Hur väger man kostnader mot behov när patientgruppen är liten men behandlingarna dyra? För Lars Sandman har den frågan blivit central – och hans arbete har bidragit till hur Sverige i dag hanterar läkemedel för sällsynta tillstånd.

En man med skalligt huvud som bär glasögon och kostym. Fotograf: Johan Sjöholm

I vården behöver man ibland fatta svåra beslut. Det blir extra tydligt när det gäller sällsynta tillstånd. Behandlingarna kan vara dyra, samtidigt som det handlar om få patienter. Då uppstår frågan: hur ska resurserna användas på ett rimligt sätt?

Lars Sandman har arbetat med just de här frågorna. I sin forskning har han undersökt hur man kan tänka kring kostnader, behov och rättvisa. Det har bidragit till ett sätt att se på prioriteringar där kostnad inte alltid får vara det enda som styr. Det syns i dag i hur myndigheter resonerar när de fattar beslut.


För att personer med mycket sällsynta tillstånd ska få jämlik vård måste vi acceptera högre läkemedelskostnader, eftersom marknaden är betydligt mindre än för vanliga sjukdomar.

Vägen till forskningen

Att bli forskare var inget som fanns planerat från början.
– När jag skrev min kandidatuppsats i praktisk filosofi (kring hur man kan tolka andra kulturer) frågade någon mig om jag inte ville gå vidare och doktorera. Jag sade helt enkelt ja, lite i brist på andra idéer om vad jag ville syssla med.

Vid den tiden var det också ganska öppet vid Filosofiska institutionen i Göteborg.
– Alla som ville gå vidare fick göra det, men man var tvungen att gå på studiemedel och så fick man se vilka som klarade sig. Ska jag vara ärlig så tvivlade jag nog många gånger under min doktorandtid om huruvida jag skulle bli färdig, och om jag skulle få något arbete efter att jag var färdig – men jag har varit pragmatisk och hoppat på erbjudanden jag fått, och det har ju gått ganska bra.

Det som började ganska spontant och lite trevande blev alltså starten på en forskarbana inom praktisk filosofi och etik.

Forskningen i praktiken

År 2011 fick Centrum för medicinsk teknik och Prioriteringscentrum ett uppdrag inom Apoteks- och läkemedelsutredningen. Det handlade om läkemedel för sällsynta tillstånd.
En viktig fråga var om man kan acceptera att vissa läkemedel inte är lika kostnadseffektiva som andra – just för att det handlar om små patientgrupper.

Tillsammans med en doktorand analyserade Lars frågan och kom fram till att det kunde vara rimligt. Arbetet ledde vidare till en vetenskaplig artikel och fler studier inom samma område.

Resultaten fick också genomslag utanför forskningen. De låg till grund för att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och NT-rådet omkring 2015 införde en policy där man kan acceptera sämre kostnadseffektivitet för den här typen av behandlingar.

När policyn uppdaterades 2025 bidrog Lars med en ny etisk analys kopplad till förändringarna.

Drivkraft och perspektiv

Forskningen ligger nära verkliga beslut. Det handlar inte bara om teori, utan om hur man faktiskt väljer att använda resurser i vården. I grunden rör det frågor om rättvisa och effektiv användning av resurser – och hur de ska vägas mot varandra när allt inte är möjligt att göra.

Det här är ett exempel på hur forskning inom filosofi kan få konkret betydelse. Genom att arbeta med de här frågorna har Lars varit med och påverkat hur beslut fattas i praktiken – och därmed också vilka behandlingar som blir tillgängliga.

Det här är Lars Sandman

En man i kostym och slips poserar för en bild. Fotograf: Johan Sjöholm
För mig är det centralt att forskningens etiska analyser löser verkliga problem i vården.

Bor

Södermalm i Stockholm

Dansar gärna

till Funky house

Avkoppling

Vårdar min motoryacht från 1935

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En grupp människor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.