ÌÇĐÄÍűÒł°æ

16 december 2020

Trots en dramatiskt förbättrad vård av för tidigt födda spädbarn avlider fortfarande omkring tjugo procent av de extremt för tidigt födda barnen i Sverige. Thomas Abrahamsson vill genom sin forskning förbättra överlevnadsmöjligheterna för dessa barn.

SpÀdbarn i inkubator.

– I Sverige föds omkring 300 extremt för tidigt födda barn årligen, det vill säga före graviditetsvecka tjugoåtta. Tack vare Joanna Cocozzas generösa anslag har vi nu möjlighet att, i två olika kliniska studier, genomföra planerade analyser för att undersöka vad som kan minska deras komplikationer. Vi kommer även kunna anställa post docs, vilket är oerhört glädjande och viktigt för projekten, säger Thomas Abrahamsson docent och barnläkare vid H.K.H. Kronprinsessan Victorias Barn- och Ungdomssjukhus i Linköping.

Bland de extremt för tidigt födda är svåra komplikationer såsom blodförgiftning och allvarlig tarminflammation, så kallad nekrotiserande enterokolit (NEC), vanliga orsaker till dödsfall. Det finns tydliga samband mellan dessa barns diet och risken för att utveckla NEC, svåra infektioner och neurologiska handikapp.

En av de aktuella studierna, N-fortestudien, startade 2019 och är med 24 neonatalavdelningar den hittills största interventionsstudien på extremt för tidigt födda barn i Sverige. Studien jämför bröstmjölksberikning baserat på donerad bröstmjölk med standardberikning som baseras på komjölk. I dagsläget har forskargruppen kommit ungefär halvvägs i studien. I den andra studien, PROPEL-studien, testas den förebyggande effekten av tillskott med nyttiga tarmbakterier, så kallad probiotika.

– Tarmens bakteriesammansättning har visat sig kunna påverka neurologiska funktioner och probiotika har visat sig förebygga minnesstörningar i experimentella studier. Om vi kan finna sätt att förbättra den neurologiska utvecklingen skulle det ha en mycket stor betydelse för de extremt för tidigt födda barn, som i dagsläget löper en 30-procentig risk att få en utvecklingsstörning i skolåldern, säger Thomas Abrahamsson.

Utöver detta studeras möjliga bakomliggande mekanismer till barnens komplikationer med analyser av immunförsvaret, tarmfloran och bröstmjölkssammansättning i de prover som tagits i studierna. Forskarna följer även upp barnens neurologiska utveckling vid 2- och 5,5 års ålder med bland annat psykologtest.


Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter vid ett bord framför en folkmassa.

Deltagare i FN:s klimatmöten vill se större fokus på genomförande

FN:s klimatförhandlingar kritiseras ofta för att gå för långsamt. En ny studie undersöker vilka förändringar delegater och deltagare vid klimatmötet COP29 vill se. Resultaten visar ett starkt stöd för bättre uppföljning av ländernas klimatåtaganden.

Studenter sitter vid bord med datorer i biblioteket.

Rekordstort intresse för Linköpings universitet när antagningen är klar

Linköpings universitet fortsätter att vara ett av Sveriges populäraste lärosäten. Över 52 600 personer sökte till höstens program och fristående kurser. Av dem har 19 250 personer nu  fått positiva besked.

Neil Lagali vid utrustning för att undersöka ögonen.

Ögonproblem efter covid-19 kan nu förklaras

Mild covid-19 kan ge svåra och långvariga ögonproblem, visar en studie från Linköpings universitet. Studien förklarar också varför det har varit svårt för drabbade att få hjälp. Avvikelserna upptäcks nämligen inte med standardmetoder.