ÌÇĐÄÍűÒł°æ

25 februari 2021

I snart ett år har LiU:s lärare och forskare arbetat på distans, helt eller delvis. Hur är läget i dag? Vilka erfarenheter har de dragit, vilka fördelar och nackdelar kan finnas? I den här serien får åtta LiU-medarbetare berätta om sin forskning respektive undervisning.

Skylt om att hÄlla avstÄndet i A-huset, Campus Valla.
Tomt och tyst, LiU är sig inte likt. 

Fokuserar på skrivandet

Camilla Forsberg är universitetslektor inom utbildningsvetenskap och forskar om sociala relationer i skolan med fokus på barns och ungdomars perspektiv på mobbning.

Camilla Forsberg.Camilla Forsberg.

Har ditt forskningsarbete förändrats under pandemin?

– Ja. Min forskning sker i huvudsak i skolmiljöer där jag träffar en massa olika människor så en hel del datainsamling har inte gått att genomföra. Skolorna har ju varit väldigt påverkade, personalfrånvaron har varit hög och de har inte kunnat ta in utomstående personer. Jag har fått fokusera på skrivandet istället.

Finns det fördelar med forskning i distansläge?

– Det är positivt att ha fått mer sammanhängande tid för de koncentrationskrävande bitarna som analys och skrivande, mer text kommer ur mig. Distansläget ger också en ökad flexibilitet och själv slipper jag pendla vilket ju sparar tid.

Finns det nackdelar?

– Absolut, inte minst känslan av att förlora sitt sociala sammanhang. Jag lever mycket i mitt eget huvud. Jobb och fritid – ja, allt flyter ihop, allt görs i hemmet och sker i en och samma bubbla.

– Det är mycket som går förlorat när man inte har sina vardagliga möten, till exempel idéer och inspiration som kommer upp i de dagliga samtalen. Alla ”en kopp kaffe-möten” försvinner. För mig har det blivit tydligt hur viktiga de är för energi och återhämtning. De digitala mötena är ju ofta väldigt prestationsfokuserade.

Är det något som har överraskat dig i det här sättet att arbeta?

– Att det mesta ändå flyter på ganska bra. Vi har till exempel haft digitala forskarseminarier under pandemin som fungerat superbra. Antagligen har det med formatet på ett forskarseminarium att göra, där alla deltagare har läst samma text eller lyssnar på samma presentation. Här har alla ett gemensamt fokus där alla ska ge feedback och ställa frågor. Då funkar den digitala formen bra, vilket inte är fallet vid många andra digitala möten.

Har du några tips till dina kollegor?

– Jag ingår i ett digitalt skrivsammanhang, vi kallar oss för Shut up and write. Det är ett sätt att känna sig mindre isolerad. Vi träffas digitalt vid ett givet klockslag, sen efter någon timme så stämmer vi av hur det har gått och påbörjar en ny jobbtimme. Det är kreativt och ett väldigt bra sätt att få prata om det man skriver, och att ge och få input. Ett sådant sammanhang kan jag rekommendera. Vi träffas i stort sett varje dag, alltifrån två till sju personer.

– Sen är det ju guld att ta pauser och komma utomhus varje dag. Vi måste hålla lågan uppe.

Det här är den sjätte av åtta artiklar om att forska och undervisa på avstånd. Artiklarna publiceras tisdagar och torsdagar med start 9/2.


Kontakt

Läs fler artiklar

Senaste nytt från LiU

En person med fÀrgglada skor som ligger pÄ grÀset.

LiU i världstoppen inom forskning om fotbollsskador

Ny studie kartlägger över 120 års forskning -  Linköpings universitet rankas högst och utmärker sig både i antal publikationer och som en av världens mest citerade och inflytelserika forskningsinstitutioner.

En grupp mÀnniskor som stÄr runt ett metallföremÄl.

Roboten som ska ge räddningstjänsten övertaget

Hur bygger man en robot som kan arbeta där människor inte kan? Sex studentgrupper vid Linköpings universitet utvecklade tillsammans Helios 3.0 – en brandrobot som kan ge räddningstjänsten stöd i riskfyllda miljöer.

En nÀrbild av en man som bÀr glasögon.

David Engblom prisas för forskning om hjärnan och sjukdomskänsla

David Engblom, professor i neurobiologi, blir årets mottagare av Onkel Adams pris för framstående forskning vid Medicinska fakulteten. Han forskar om hjärnans roll i att vi mår dåligt vid olika sjukdomstillstånd.